För dig som hellre tänker själv

Jodå, det är faktiskt sant, i alla fall enligt översättningsfunktionen i Google. Ordföranden för FN:s klimatpanel har skrivit en bok. Och det är inte vilken bok som helst. Den handlar om en kringflanerande ingenjör och miljöaktivist som tydligen är Pachauris alter ego och har det ganska kul där på sextiotalet. I ett land där sex sällan diskuteras offentligt blandas i boken trots detta föreläsningar om klimatförändringar med beskrivningar av huvudpersonen Sanjays sexuella möten, inklusive täta referenser till ”yppiga bröst”.

Ett annat problem är att boken tydligen är sponsrad av Indiens rikaste man Mukesh Ambani som äger stora delar av olje- och energiindustrin enligt Timesonline.

Så nu behöver vi inte längre frukta att bli beskyllda för att vara sponsrade av oljeindustrin. Den saken har ordförande Pachauri löst åt oss. För den som vill läsa artikeln utan den famösa svenska översättningen kan göra det här

Från den i normaltillståndet högst bisarre Danske tecknaren Wulffmorgenthaler (ni hittar honom bl.a. på Aftonbladets Nöjesliv-webbsida – ca 100 bilder i ett spel). Parental discretion advised…

I en utmärkt artikel av Lawrence Solomon (känd bl.a. för avslöjandet av Wikipedias snedvridning av klimatfrågan) sammanfattas alla skandalerna i spåren på Climategate. Och det handlar sannerligen inte bara om något enstaka, oskyldigt misstag som alla människor kan begå. Förutom de redan välkända har ytterligare ett antal tillkommit under våren:

• hur IPCC:s ordförande trasslat in sig i diverse intressekonflikter och medverkat till en felaktig rapportering om Himalayas glaciärer i senaste rapporten;

• hur IPCC-rapporteringen strider mot sina egna krav på vetenskaplighet genom att systematiskt välja bort forskning som strider mot dess budskap och istället bl.a. refererar till ogranskat material från ideologiska påtryckarorganisationer som Greenpeace och WWF;

• hur dokument som skulle verifiera beräkningar på statsbebyggelsens påverkan på mätstationer har ”försvunnit”;

• hur IPCC-forskare inte ens kontrollerat fakta om hur mycket av Holland som faktiskt ligger under havsytan;

• hur man misstolkat publicerade och granskade artiklar om sambanden mellan global uppvärmning, kostnader och naturkatastrofer;

• hur den oerhört politiskt inflytelserika Sternrapporten fuskat med siffror och gjort överdrivna och ogrundade påståenden;

• hur NASA-GISS verkar ha manipulerat fram en uppvärmning av Nordamerika genom att sålla bort ”kalla” mätstationer.

Till skillnad från i Sverige rasar debatten i engelska pressen. Bara i gårdagens skörd hittar vi:

http://www.dailymail.co.uk/news/article-1249035/How-Met-Office-blocked-questions-mans-role-hockey-stick-climate-row.html

http://www.telegraph.co.uk/earth/environment/climatechange/7177230/New-errors-in-IPCC-climate-change-report.html

http://www.timesonline.co.uk/tol/news/environment/article7017907.ece

http://www.express.co.uk/posts/view/156703/-8bn-BBC-eco-bias-

http://www.guardian.co.uk/politics/2010/feb/07/climate-scepticism-grows-tories

http://www.telegraph.co.uk/earth/environment/climatechange/7177323/Climate-change-research-bungle.html

http://www.express.co.uk/posts/view/156663/Nigel-Lawson-If-climate-change-is-real-we-must-adapt-not-fight-nature-

IPCC framstår allt mindre som den fläckfritt vetenskapliga och opartiska organisation som de själva, stormedia och politiker vill framställa den. Istället framträder en korrupt och ideologiskt driven organisation, ivrigt påhejad av diverse särintressen inom universitetsvärlden, industri och politik. Skall verkligen världens klimatpolitik – med enorma konsekvenser för industri, ekonomi, och individuell frihet – baseras på denna organisations arbete? Med en lätt svettning i pannan undrar man om världen blivit galen.

Mina frågor kring detta: Var denna korruption av FN-organet mer eller mindre ofrånkomlig? Eller hade haveriet kunnat undvikas med tydligare regelverk, bättre ledning och bemanning, och bättre övervakning från FN centralt?

Följdfrågan för framtiden blir då om IPCC bör läggas ned helt (är det möjligt?), eller om organisationen går att reformera och rekonstruera på något sätt? Vad bör FN göra?

Ingemar Nordin

Tack för en god helg och välkomna till en ny jobbvecka.

Nu ligger jag åter överst på förstasidan på Newsmill. Läs, kommentera och milla.

PS Rubriken är satt av Newsmill. Men jag önskar att den vore sann.

Den här dagen har vi väntat på länge. Att Aftonbladet på sin förstasida publicerar en artikel med rubriken ”Klimathotet kan vara överdrivet” är en stor seger för alla klimatskeptiker.

Och den medföljande läsarundersökningen visar att alltfler ifrågasätter larmen.

Mina damer och herrar, skepticism är ett tecken på att det sunda förnuftet fortfarande regerar.

Uppdatering kl 18: En direktlänk till artikeln ifråga.

Timesonline levererade under lördagskvällen en ny IPCC-skandal som på många sätt är om möjligt allvarligare än påståendena om smältande glaciärer. (Nyheten är även kommenterad av Dr Richard North.)

I ett anförande vid en klimatkonferens i Potsdam i september deklarerade IPCC:s ordförande Dr Pachuari högtidligt: ”Excellenser, representanter från media, ärade damer och herrar! Jag talar till er som representant för världens vetenskapssamhälle …”. Senare konstaterar har att genom en kollektiv ansträngning av fyra tusen av världens främsta specialister som arbetat outtröttligt i över fem år hade man bl.a. kommit fram till att ”i vissa länder i Afrika kan avkastningen från regnberoende jordbruk bli reducerad med upp till 50%”.

Påståendet i Pachuaris tal visar sig nu sakna vetenskaplig grund, precis som påståendet om att Himalayas glaciärer skulle smälta bort till år 2035. Även FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har i tal fört IPCC:s ogrundade påstående vidare.

Det skall bli intressant att se hur det svenska vetenskapssamhället i form av Kungliga Vetenskapsakademin och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins ledningar kommer att reagera på detta flagranta missbruk av vetenskapssamhällets trovärdighet.

Och hur tror ni uppgiften kommer att delges allmänheten av svenska public servicemedia och gammelmedia som SvD och DN?

En del av er har i den enkät som jag genomförde nyligen önskat ett mer internationellt perspektiv på klimatfrågan. Jag presenterar därför ännu en gästskribent, Mr G. Mr G har stenkoll på allt klimatrelaterat som händer runt om i världen och han ger oss i följande inlägg en överblick över vad som skrivs i internationella medier.

Mr G kommenterar 7 februari 2010

Maggie har bett mig kommentera den pågående medieaktiviteten från ett internationellt perspektiv. Jag gör ett försök och eftersom utvärderingen är snabb på en blogg så får vi redan idag svar på frågan om detta har något läsvärde.

Klimatskeptikernas (KlimS) största frustration är att vi varit utestängda från de traditionella massmedia, gammelmedia eller Main-Street-Media (MSM) som de också kallas. Opinionssidorna har antagit få inlägg och blogginlägg har censurerats. Våra egna bloggar har varit en säkerhetsventil och jag skulle gissa – utan peer-reviewfakta – att terrorbalansen mellan klimatskrämmare och klimatskeptiker är ganska jämn på webben.

Men för att nå den bredare allmänheten och den politiska opinionsprocessen måste man också ha ett «ansikte» i MSM. En operativ «broms» finns inom MSMs organisation där vetenskapsjournalister skriver om vetenskap, politiska/ledarside-journalister om politik, ekonomijournalister om sitt område och nyhetsjournalister söker dramatik. Var och en med sin definierade «läsekrets». Vad vi saknat inom KlimS är ett tillfälle där nyhetsjournalisterna inte kan avstå från att skriva och locka läsare/köpare med feta rubriker. Och «timingen» måste vara rätt.

CRU-Gate i november var en uppmjukare, COP15-utfallet visade på en splittrad geopolitik. Sedan följde Lord Moncktons öppna brev till Dr. Pachauri med uppföljning av Christopher Booker i Sunday Telegraph.

Dr. Pachauri är ett tacksamt journalistiskt objekt. En färgstark figur som lätt kan lockas till motsägelser. Han har till stor del sig själv att skylla eftersom han exponerat sitt personliga varumärke – eller ego – helt öppet på sin egen webbsajt.

Sedan kan man snabbt konstatera att FN’s olika organisationer har dålig beredskap för mediakriser. Vi upplevde något liknande under Tsunamikrisen där «Staten » fumlade med media. FN’s primära strategi är «No comments». Ett arv från den diplomatiska världen. Man har tills häromdagen INTE uttalat något stöd för Dr. Pachauri. Här från högsta ort i FN.

Nu har UNFCCC-chefen Yvo de Boer uttalat sig i indiska media i samband med en av Dr.P.’s arbetsgivare TERI organiserad ”10th Delhi Sustainable Development Summit”. De ”world” leaders som deltar i mötet kommer visst från Norge, Finland, Grekland och Bhutan.

UNEP-chefen Achim Steiner har låtit en webbaserad ”PR-firma” skriva en eloge till Dr.P. Från Kalifornien kom detta stöd från guvernör Schwarzenegger.

Vad som kanske överraskat oss i Europa är den starka pressreaktionen i Indien som ju är lätt för oss att följa på engelska. Indiska intressen och landets rykte är på spel. Nu har Indiska myndigheter startat ett försök att få kontroll över situationen. Nedan några exempel.

India EduNews

Notera att IPCC inte nämns med ett ord. Indien har nu skapat en egen klimatpanel. Här vill Indien kontrollera Dr.P. Och AGW-aktivisterna förstår att deras varumärke är i gungning. Opinionen i England viker. Och IPCC som aldrig förut behövt att officiellt försvara sin verksamhet har hittills fött fyra statements. Greenpeece, som påståtts krävs Dr P:s avgång har dementerat vad de tidigare sagt.

Brittiska MSM har nu till största delen övergett censuren av KlimS. Jag återkommer om andra länder i mitt nästa bidrag.

För att följa utvecklingen rekommenderar jag Dr. Richard Norths blogg.

Kommentera gärna!

Köpenhamn, Klimatkonferensen Fiaskot 2009

Även om man kallar mötet i Köpenhamn ett fiasko eller en katastrof, anser jag, att det var ett första steg mot frihet från tvång och felaktiga läror, som IPCC har tvingat på oss under flera decennier. Det kommer att ge bättre möjligheter för den fria forskningen inom klimatvetenskapen. De fria, duktiga forskare med rena samveten måste nu förbättra den dåliga status, som IPCC har givit denna forskningsgren.

Vad skall vi göra nu? Jag har ett intryck av att media, regeringar, organisationer för studenter vid våra universitet och många företag i ekonomibranschen vill fortsätta i IPCCs spår. Alltså koldioxiden skall bekämpas. Koldioxiden skall tas från atmosfären och avskiljas (sequester) och grävas ner i jorden. IPCC säger att koldioxidhalten nu är den högsta som noterats. Tydligen vet få att det var bortåt 300 miljoner år sedan vår atmosfär hade så låg CO2 halt som idag. För 100 miljoner år sedan var CO2 halten fem gånger högre än i dag.Tydligen finns inget behov att pumpa bort CO2. Även här har tydligen IPCC varit och manipulerat siffrorna.

Livslängden av koldioxiden i atmosfären har undersökts, mätts och beräknats av många vetenskapsmän. Resultaten har legat mellan tre och tjugofem år. Bert Bolin skriver 1959 att medellivslängden av atmosfärisk CO2 är omkring fem år. IPCC har också analyserat livslängden med olika datormodeller och kommit fram till siffror mellan 50 och 200 år. Alltså en väsentlig skillnad. Skall man lita på fria forskares resultat som ligger väl samlade eller skall man tro på IPCCs datormodeller?

Den förindustriella koldioxidhalten har satts till 280 ppm (parts per million). Det fanns tusentals mätningar, men 69 % förkastades och ignorerades. De skulle ha givit ett medeltal på 335 ppm.för 1800-talet. Det blir en väsentlig skillnad i ökningen av koldioxidhalten. Det är också ett IPCC-arbete.

En annan sak som IPCC helst förtiger är att forskare funnit vid mätningar på långa borrkärnor från Grönland och Antarktis att temperaturökningen oftast föregår en ökning av koldioxidhalten, vilket verkar helt logiskt. Forskarna har funnit att ökningen av koldioxidhalten kommer cirka 800 år senare. Det är helt emot vad AGW anhängare predikar .

Om ni tror att klimatet drivs av ökad koldioxidhalt, då har ni inte svårt att acceptera att Vilhelm Erövraren vann slaget vid Hastings 1066 genom råd och hjälp han fick av Winston Churchill. (T.Patterson) .

Temperaturen har aldrig stigit så snabbt som på 1900-talet, har vi blivit skrämda att tro. Det är fel. Under den period som kallas Yngre Dryas för cirka 12000 år sedan ägde stora svängningar rum i temperatur och klimat. Studier visar att under en femtonårsperiod steg temperaturen med tre grader C. Det är väsentligt mer än de 0,7 grader C, som rapporteras för 1900-talet. Växter och djur anpassade snabbt sig snabbt till klimatändringarna.

Det har aldrig varit varmare än nu säger IPCC. Hur kommer det sig då, att vi har relikter av gamla almbestånd (Ulmus spp) långt upp i skogarna i Vilhelmina i Lappland (65 gr. N) De fanns där när jag besökte dem på 1960-70 talen. De var betade av älg och är troligen hotade till sin existens i dag av älgen. Sådana bestånd finns i dag bortåt 1000 km längre söderöver.

IPCC har också hävdat att stormar, cykloner och andra svåra oväder beror på den globala uppvärmningen genom CO2. Det är fel, vilket har bevisats av flera forskare.

Jag läste för ett år sedan en artikel om klimatet i Australien, vilket som bekant är både varmt och mycket torrt. Forskningledaren skrev att har klimatet har varit beroende av havsströmmarna söder om ekvatorn. Enligt den senaste studien hade hon funnit att även vindar och strömmar i Indiska Oceanen påverkade klimatet framförallt i Western Australia. De stora städerna, bildar s.k urban heat islands, som kan blockera fuktiga vindar från havet att komma in över land. Det nämns ingenting om koldioxiden som påverkande faktor.

De senaste två månadernas öppna debatter om alla ’gates’ till och från IPCC gör att man funderar på hur pålitliga uppgifterna från IPCC är. Deras s.k glaciergate som skylldes på den globla uppvärmningen visade sig vara en flopp som Dr Pachauri, IPCCs chef, nu erkänt vara felaktig. Det pågår en avsmältning av en del glaciärer i Himalaya och annorstädes. Det beror ofta på vad som kallas black carbon på engelska eller sot på vanlig svenska. Sot ingår i de små atmosfäriska partiklar, som kallas aerosoler. De innehåller också olika nitrater och sulfater och kol. De påverkar klimatet. De som har bott i Norrland några år kommer säkert ihåg den svarta snö, som ibland fallit efter syd-sydvästliga vindar på våren.

Vad jag framfört är mitt absoluta ställningstagande mot IPCC. Det är både oansvarigt och felaktigt att föreslå åtgärder, som bygger på resultaten i IPCC-rapporter. Som ovan visats är de inte trovärdiga och kan ge oönskade resultat. Det är inte globala åtgärder, som skall göras för att minska koldioxidhalten, avskilja den (sequester), och leda ned den i jorden och tro, att man därigenom kan minska eller undvika en vad man tror är en skadlig temperaturökning.

Vi skall tacka och ta emot den ökande koldioxidhalten, som ökar vare sig temperaturen sjunker (1940-1975) eller stiger (1980-2000) eller är mer eller mindre oförändrad (2000-2010). Tillväxten på åker och i skog och mark ökar till fördel för den allt större befolkningen på jorden.

Vid närmare studier finner man förutom den globala klimatändringen också lokala förändringar. Det kan man förstå när man ser alla de skräckbilder TV älskar att visa: svart mörk rök som väller upp ur skorstenar eller med lite variation vit gråaktig rök som bolmar ut ifrån skorstenarna. Koldioxiden är en färglös gas. Den svarta röken TV visat är sotbemängd rök full med sulfater, nitrater, kolretser efter dålig förbränning och dålig rening. Den vitgrå röken innehåller mycket vattenånga, de mörkare delarna är sot och smuts. Vattenångan är den den viktigaste växthusgasen som står för 95% av växthuseffekten. Den kan vi inte göra mycket åt.

Det är här man i första hand skall sätta in rening för att den rök som sänds ut från bostäder och fabriker blir ren. Då får man lokalt rena utsläpp, vilket betyder en bättre luft lokalt. Men den blir också bättre för stora områden långt bort i vindriktningen. Londonborna märkte det när bättre och effektivare eldningmöjligheter blev tillgängliga. Londonfoggen försvann . När man i Ruhrområdet i Tyskland och i Manchester-Liverpool förbättrade förbrännings- och reningstekniken kunde det märkas långt upp i Skandinavien.

Mycket har gjorts men mera måste göras. EPA, Environment Protection Agency, i USA har funnit att under 1980-2007 har föroreningar i luften dramatiskt sjunkit, som exempel kolmonoxid ner 76%, bly ner 91%, kvävedioxid ner 43%, svaveldioxid ner 68% enligt Pacfic Research Institute senaste index.

Det är den här typen av föroreningar från våra utsläpp, som måste bort och, som man lyckats bra med. Det ger snabba resultat och är billigare och effektivare än att avskilja koldioxiden och gräva ner den.

Vad kommer att hända? Troligen kommer man att följa IPCC, trots deras falsarier och lögnaktigheter. Det har investerats så mycket pengar i vad som kallas klimatindustrin. Regeringarna ser hela denna sida som en fantastisk möjlighet för beskattning och förbättring av statsfinanserna. Banker, finansbolag och rika privatpersoner ser stora möjligheter till goda lukrativa affärer med utsläppsrättigheter. Exempel Al Gore, som är på god väg att bli miljardär . Tydligen finns här också Dr. Pachauri, chefen för IPCC.

Vi vanliga medborgare får nog finna oss i att förbli fattiga, troligen fattigare och betala alla de stigande kostnader och skatter som IPCCs förslag kommer att leda till.

Bunbury den 5 februari 2010.

Jörgen Overgaard

I dagens Jönköpings-Posten finns en klok debattartikel av f.d. kd-ledaren Alf Svensson.

(Tips: Erik P)