Christer Löfström tycker till om Erland Källén och hans källor i dagens Sydsvenskan. Insändaren är publicerad i avdelningen Ordet och kan därför inte läsas på SDS online. Klicka på bilden så kan du läsa artikeln i alla fall, tack vare Ove L och hans nätverk.
”Många anledningar att agera” är titeln på dagens ledare i Gotlands Folkblad och författaren, Lennart Lindgren, radar upp alla de vanliga AGW-argumenten och öser lovord över Al Gore. Naturkatastrofer, vattenbrist, hungersnöd och sjukdomar – allt är i Lennart Lindgrens ögon självförvållat.
”WHO listar ett antal frågor med flera aspekter som normalt inte kommer fram i den nu något nedtonade klimatdebatten.”
Ordet ”nedtonad” bedyder antagligen att det är alldeles för lite klimathot i media. Bra att Lennart Lindgren tar sitt ansvar och slår larm.
”Avsmältning av glaciärer, polarisar och Grönlandsisen höjer successivt havsnivån. Hälften av världens befolkning bor inom 60 kilometer från kustlinjen. Många kommer att påverkas i sitt boende och i sin odling, till exempel Ganges-Brahmaputradeltat i Bangladesh och Nildeltat i Egypten.”
Om ni scrollar ned på sidan så kan ni dock läsa om att Bangladesh ingalunda är hotat av stigande havsnivåer. I varje fall inte om man ska tro forskare i just Bangladesh. Om hälften av jordens befolkning lever inom 60 kilometer från kustlinjen låter jag vara osagt, men jag undrar naturligtvis om Lennart Lindgren inser att kustlinjen kan se väldigt olika ut. Höga kuster kan väl omöjligen hotas av smältande glaciärer? Fast det är klart, om hela Grönland och hela Antarktis smälter så…
Lennart Lindgren hoppas på Köpenhamnsmötet år 2009.
”Kan man skicka rymdfarkoster till månen, till Mars och till Jupiter så vore det väl märkligt om man inte skulle kunna ta sig samman och finna lösningar på de överlevnadsproblem som vår egen planet är utsatt för.
Låt vara att klimatdebatten kan upplevas som något nedtonad, men Al Gore kämpar oförtrutet och kreativt vidare. (…) Al Gore är verkligen värd sitt fredspris, nu förstärkt av hans uthållighet.”
Ta inte min sista kommentar på alltför stort allvar, men nog tycks det finnas en och annan fårskalle på Gotland.
Professor Kunihiko Takeda är vice ordförande på Institute of Science and Technology Research vid Chubu University och en av världens ledande auktoriteter när det gäller uranberikning och återvinning. Han sällar sig nu till skeptikerklubben med sin nya bok ”Hypocritical Ecology” som enligt uppgift från The Japan Times Online säljer som smör.
Så här säger Kunihiko Takeda om AGW:
Fear is a very efficient weapon: It produces the desired effect without much waste. Global warming has nothing to do with how much CO2 is produced or what we do here on Earth. For millions of years, solar activity has been controlling temperatures on Earth and even now, the sun controls how high the mercury goes. CO2 emissions make absolutely no difference one way or another. Soon it will cool down anyhow, once again, regardless of what we do. Every scientist knows this, but it doesn’t pay to say so. What makes a whole lot of economic and political sense is to blame global warming on humans and create laws that keep the status quo and prevent up-and-coming nations from developing. Global warming, as a political vehicle, keeps Europeans in the driver’s seat and developing nations walking barefoot.
Och om den förutspådda energikrisen säger han följande:
The energy crisis is nothing to sweat about. We will run out of fossil fuel within 40 years if consumption continues at today’s rate but by that time, nuclear power plants will be even safer and more efficient. Solar and wind energy will never be enough, but nuclear fusion technology will be more advanced, and new, as-yet-unknown energy sources will be developed. No need to worry at all, and no need to save energy, either.
Professor Takeda har många kloka, om än möjligen överraskande tankar. Men han anser att vår framtid ser ljus ut så länge vi låter bli att återvinna gamla idéer. Och gamla saker.
Nya data visar att Bangladesh landmassa ökar, tvärtemot de bistra förutsägelser om att landet snart kommer att sväljas av havets vågor. En grupp forskare vid det Dhaka-baserade Center for Environment and Geographic Services (CEGIS) har studerat 32 års satellitbilder och kommit fram till att Bangladesh landmassa ÖKAT med 20 kvadratkilometer per år.
Anledningen till detta är att de enorma mängder sediment som följer med de stora floderna, Ganges och Brahmaputra, sakta bygger upp den södra kustlinjen.
Centrets ledare, Maminul Haque Sarker, menar att klimatexperterna som spått en dyster framtid för Bangladeshborna inte tagit med i beräkningen att flodsedimenten bygger upp landet.
”Satellite images dating back to 1973 and old maps earlier than that show some 1,000 square kilometres of land have risen from the sea,” Sarker said.
”A rise in sea level will offset this and slow the gains made by new territories, but there will still be an increase in land. We think that in the next 50 years we may get another 1,000 square kilometres of land.”
Härligt att börja dagen med goda nyheter, eller hur?
”Sverige har orimligt hög skatt på bensin och diesel. Sveriges skatteuttag på en liter bensin eller diesel är högre än hela försäljningspriset (inklusive eventuella skatter) i jätteekonomier som USA, Kina, Indien, Indonesien, Brasilien och så vidare. Ändå är Sverige befolkningsmässigt ett pytteland med utpräglad glesbygd. De orimligt höga skatterna motiverar riksdagen med miljöskäl, främst med den tveksamma och obevisade koldioxidteorin.”
Skriv gärna en kommentar på GT. Och tack Kenneth för ett klokt inlägg.
Enligt en studie av Stephen Schwartz vid Brookhaven National Lab har man hittills vida överskattat klimatkänsligheten, dvs. hur mycket medeltemperaturen ökar vid en fördubbling av CO2-halten i atmosfären. Studiens titel är ”Heat Capacity, Time Constant, and Sensitivity of Earth’s Climate System” och den publiceras i Journal of Geophysical Research.
Former Harvard physicist Dr. Lubos Motl said the new study has reduced proponents of man-made climate fears to ”playing the children’s game to scare each other.”
The new study was also touted as ”overturning the UN IPCC ‘consensus’ in one fell swoop” by the American Enterprise Institute’s (AEI) Joel Schwartz in an August 17, 2007 blog post.
The study’s ”result is 63% lower than the IPCC’s estimate of 3 degrees C for a doubling of CO2 (2.0-4.5 degrees C, 2SD range). Right now we’re about 41% above the estimated pre-industrial CO2 level of 270 ppm. At the current rate of increase of about 0.55% per year, CO2 will double around 2070. Based on Schwartz’s results, we should expect about a 0.6 degrees C additional increase in temperature between now and 2070 due to this additional CO2.
Joel Schwartz påpekar att trots att hans namne är en helt vanlig klimatforskare sällar sig dennes studieresultat till ett dussintal andra studier som på samma sätt motsäger IPCC:s syn. Joel Schwartz specificerar dock inte vilka studier han avser.
På US Senate Minority Page listas dock ett antal studier vars resultat motsäger IPCC:s scenarier.
Forskare vid University of Massachusetts Amherst har hittat en ny CO2-källa. Det visar sig att sedimentära bergarter (bl.a. kalksten, sandsten och skiffer) kan avsöndra stora mängder organiskt material till floder och hav. Detta material omvandlas sedan av bakterier till koldioxid, skriver Science Daily.
Sedimentary rocks contain the largest mass of organic carbon on Earth, but these reservoirs are not well-integrated into modern carbon budgets” says Steven Petsch, a professor of geosciences.
According to Petsch, the bottom line is that the release of organic material from sedimentary rocks contributes approximately 2 percent of the carbon dioxide that enters the atmosphere each year. While this may seem like a small amount, it is another piece of the puzzle that can be used when determining how to reduce greenhouse gas emissions in the coming decades.
Femtonåriga Disneyikonen Miley Cyrus har gjort en låt om Global Warming. Härligt när kidsen engagerar sig i klimatfrågan. För texten till låten kolla Aftermath News.
IPCC:s klimatprognoser bygger på sex olika scenarier, s.k. storylines, som beskriver världsekonomins utveckling och framtida CO2-utsläpp. Upplägget av dessa scenarier har kritiserats av bl.a. Patrick Michaels, Ross McKitrick och Václav Klaus. Klimatmodellerna förutsätter nämligen en exponentiell ökning av utsläppen som resultat av en exponentiell befolkningstillväxt och allas önskan om att leva ett energiintensivt liv.
Verkligheten är dock något annorlunda. Prognoserna för den fortsatta befolkningsökningen i världen har justerats ner ordentligt. 1980 spådde FN att världens befolkning år 2050 skulle uppgå till 15 miljarder. Nu talar man snarare om 9 miljarder. Anledningen är enkel. I takt med att samhällen utvecklas och blir rikare skaffar familjer färre barn. Det finns en tydlig negativ korrelation mellan BNP per capita och antal barn per familj. Alltså finns det mycket som talar för att befolkningstillväxten i världen kommer att ske i en allt långsammare takt.
Vidare har man sett att CO2-utsläpp per capita tenderar att stabiliseras i takt med att ett land utvecklas. Dessutom kan vi vänta oss att teknologiska framsteg automatiskt kommer att leda till sänkta utsläpp, framför allt i de utvecklade länderna. Skulle Indien och Kina hoppa på kärnkraftståget kan dock även deras prognoser för framtida CO2-utsläpp att justeras ner.
Kombinationen av ovanstående gör att den exponentiella tillväxten av CO2-halter i atmosfären snarare förvandlas till en linjär ökning. I så fall bör man även anta att den globala uppvärmningen (om den nu orsakas av CO2) kommer att bromsas.
Dessutom förutsätter IPCC en orimlig utvecklingstakt i så väl utvecklade länder som utvecklingsländer. Mycket beror på att man väljer att omvandla varje lands BNP till en universalstandard baserad på MEX (market exchange rate) i stället för att använda sig av PPP (purchasing power parity). Det leder till att man underskattar dagens köpkraft i utvecklingsländer vilket i sin tur leder till att man överskattar framtida tillväxt.
Enligt IPCC:s B1 scenario (lägsta förväntade ökning av CO2-utsläpp fram till 2100) kommer till exempel alla följande länder att ha en högre BNP än USA: Tyskland, Italien, Frankrike, Japan, Ryssland, de baltiska staterna, Sydkorea, Nordkorea, Malaysia, Singapore, Hong Kong, Sydafrika, Libyen, Algeriet, Tunisien, Saudiarabien, Israel, Turket och Argentina. Hur troligt låter det?
Vi kan alltså utgå ifrån att även om CO2 skulle visa sig vara en signifikant faktor för framtida klimatutveckling så lär den globala uppvärmningen bli mycket modest, snarare i linje med IPCC:s lägsta prognoser. Och en så pass begränsad uppvärmning kan kanske till och med visa sig vara av godo för världen som helhet.
”Den felaktiga tron att mer koldioxid i atmosfären gör jorden nämnvärt varmare för också med sig den för mänskligheten och civilisationen oönskade och djupt skadliga effekten inflation. Inget minskar så värdet på inkomster och sparande som inflation. Inget fördelar så om tillgångar från sparare till låntagare som inflation. Inget hindrar så fattiga länders utveckling som inflation.
Den helt onödiga manin att begränsa CO2-utsläpp skapar en hysterisk jakt på alternativ energi och alternativa bränslen. Det höjer priserna på mark och grödor, vilket i sin tur driver upp priserna på mat och andra förnödenheter. Därtill höjer helt onödiga CO2- och energiskatter ytterligare våra levnadskostnader och stjäl resurser från andra, verkliga och mer angelägna problemområden.
Tillsammans med högre priser på råolja skapar detta inflation världen över, som annars till stor del varit förskonad från denna välståndshotande plåga en längre tid. Högre matpriser i u-länder gynnar främst större jordbruk, medan fattigt folk får ännu sämre råd att köpa mat. För Sverige är läget parodiskt. Som ett av världens mest avlägsna, kallaste, mörkaste och glesast befolkade länder har vi som en av våra få konkurrensfördelar en riklig och billig elenergi. Men vi skjuter oss själva i foten genom straffskatt och för högt pris på denna energi.
Vår förnuftsvidriga energi- och klimatpolitik skadar det svenska folkhushållet. Världens lika kontraproduktiva klimatpolitik skadar den globala ekonomin i allmänhet och fattiga tillväxtländers ekonomi i synnerhet. Ansvariga politiker och ledare sitter löst när allt fler inser att det inte är mer CO2 utan mer solaktivitet som värmt upp jorden, att denna uppvärmning nu tycks ha upphört och att klimatet snarare blir svalare framöver. Då kanske vi kan återgå till att se CO2 som den ofarliga, för liv och växtlighet nyttiga gas den faktiskt är.”