Posts from — december 2008

Europaparlamentet röstade på onsdagen igenom det stora klimatpaket som även omfattar utsläppsnormer för nya personbilar. Det betyder att det nu är lagkrav på att alla nysålda bilar får släppa ut max 130 gram koldioxid per kilometer senast 2015, skriver Auto Motor & Sport. Kraven införs stegvis från 2012.

Utsikterna för den svenska bilindustrin, som redan nu har det svårt, är dystra. En snabb titt i ”Alla bilar 2009″ visar att INGEN av de Volvo- och Saab-modeller som beskrivs uppfyller villkoret ovan.

Saab 9-3 SportCombi 1,9 TTID ligger på 154 g CO2/km.

Saab 9-5 Sedan 2,0 Biopower ligger på hela 204 g CO2/km.

Lilla Volvo C30 med 2,0 liters dieselmotor släpper ut 151 g CO2/km.

Sverigebilen nr 1, Volvo V70, kommer inte undan med mindre än 157 g CO2/km (2,0D).

De andra ska vi inte ens tala om. Eller jo, förresten, det kan vi göra. Det finns ju faktiskt de som gillar när det händer saker samtidigt som man trampar ner gaspedalen.

Alltså, Saab 9-3 Aero – 263 g CO2/km, Volvo V70 T6 AWD – 270 g CO2/km, och till sist Volvo XC90 3,2 AWD (det är den lilla motorn) – 287 g CO2/km.

Är det någon mer än jag som blir orolig för hur våra biltillverkare ska klara sig i framtiden? Jag hoppas verkligen att de har en hop nya, små, snåla bilar i pipeline.

Det förvånar mig inte att Siewert Öholm i Världen idag frågar om Gud vill ha kvar Volvo.

Ni minns säkert den lugne, trygge dansken som ingen tror på – Henrik Svensmark. För inte så länge sen kunde vi se en dokumentär om hans forskning på svensk tv. Svensmark har en teori om att kosmisk strålning bidrar till att fler små partiklar bildas i atmosfären. Dessa partiklar blir sedan kärnor i regndroppar. Ju fler partiklar det finns i luften desto större kan molnbildningen bli på låg höjd. Och de låga molnen kyler jorden. Naturligtvis gäller också vice versa. Mindre kosmisk strålning = mindre molnbildning.

Igår berättade Science Daily om en studie som utmanar Svensmark. Den publiceras i Atmospheric Chemistry and Physics och är ett samarbete mellan norska och isländska forskare.

According to our research, it does not look like reduced cosmic rays leads to reduced cloud formation”, says Jon Egill Kristjansson, a professor at the University of Oslo.

This result is in line with most other research in the field. As far as Kristjansson knows, no studies have proved a correlation between reduced cosmic rays and reduced cloud formation. Kristjansson also points out that most research shows no reduction in cosmic rays during the last decades, and that an astronomic explanation of today’s global warming therefore seems very unlikely.

Kristjansson och hans kollegor bygger sin studie på observationer från s.k. Forbush decrease events, dvs. plötsliga utbrott av intensiv solaktivitet som reducerar mängden kosmiska strålar som når jorden. Forskarna fann 22 sådana utbrott mellan 2000 och 2005.

En replik från Henrik Svensmark lär följa. Jag mailade Henrik så fort jag hade läst om studien och han svarar:

Dear Maggie
My response will appear as a publication in the near future, so please have patience. But they are wrong.

Best wishes,
Henrik.

Alltså, tålamod vänner.

Eftersom Iven Rambows insändare i dagens Sydsvenskan blivit omnämnd på bloggen passar jag på att återge hela innehållet.

I dagens DN hittar vi en liten notis om väderåret 2008.

Ett varmt år med extrema översvämningar, torka, snöstormar och värmeböljor. Så beskrivs klimatet 2008 av meteorologiorganisationen WMO.

World Meteorological Organization har sammanställt världens väder under det gångna året. Och årets medeltemperatur var ett av de tio högsta sedan 1850.

Temperaturen har främst varit hög i Europa och klimatet har på flera håll lett till naturkatastrofer.

I flera delar av Skandinavien registrerades det varmaste vädret sedan mätningarna började. Speciellt januari och februari var milda månader.

I mars 2008 hade södra Australien över 35 grader i mer än 15 dagar i följd, vilket var ett nytt värmerekord. Samtidigt smälte den arktiska havsisen under året till den näst lägsta nivån sedan mätningarna startade 1979.

Naturligtvis sägs inget om att 2008 även varit ovanligt kallt på många ställen och att den arktiska isen nu återbildas med rekordfart. Objektiv nyhetsföring? Eller selektiv glömska?

Nedanstående upprop, som undertecknats av 20 svenska forskare, har blivit utskickat till alla Sveriges dagstidningar samt radio och TV. Responsen har varit obefintlig. I bloggvärlden har nyheten tagits upp av bl.a. Henrik Alexandersson. Det återstår att se om andra följer efter.

Vetenskapen är inte enig om klimatlarmen

Med anledning av debatten om klimatpolitiken på Svenska Dagbladets Brännpunkt under november och de nyss avslutade klimatförhandlingarna i Poznan och Bryssel gör vi följande uttalande:

Vetenskapen är inte enig om klimatlarmen

FN:s klimatpanel IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, bildades 1988 med direktivet att sammanställa forskningsrapporter rörande människans inverkan på klimatet. IPCC:s syfte är att granska och sammanfatta vetenskaplig information som är relevant för:

Mänskligt orsakad klimatförändring, inverkan av sådan klimatförändring samt alternativ för anpassning och åtgärder.

Perspektivet har gjort att man koncentrerat arbetet på en växthuseffekt orsakad av mänskliga utsläpp av växthusgaser som koldioxid, metan och lustgas. Denna inskränkning innebär att man inte tillräckligt uppmärksammat andra klimatpåverkande faktorer som exempelvis solmagnetismens inverkan på molnighet och havsströmmars variationer. Vi menar att det saknas belägg för att de klimatförändringar som kunnat observeras inte huvudsakligen har naturliga orsaker.

IPCC:s scenarier över hur man tror klimatet kommer att utvecklas bygger på datormodeller. Ett scenario är ingen prognos utan något som kan inträffa om vissa mänskliga aktiviteter utvecklas som väntat. Modellerna är konstruerade så att måttligt förhöjda halter av koldioxid i atmosfären ger upphov till en avsevärd uppvärmning. Med scenarierna som underlag har man sedan utfärdat och utfärdar larmrapporter.
Ledande alarmister har gått längre än IPCC och har med framgång lyckats föra ut bilden att deras påståenden är grundade på vetenskaplig konsensus. Men vetenskapliga fakta bestäms inte genom omröstning. Alarmismen har skapat en situation där det vetenskapliga samtalet är på väg att ersättas av hårklyverier. Påstående om vetenskaplig konsensus, angående den antro pogena koldioxidens roll för klimatet, är inte endast ovidkommande utan också felaktigt. Detta illustreras av att den IPCC-kritiska Manhattandeklarationen undertecknats av mer än 600 kvalificerade akademiker, varav 200 är direkt engagerade i klimatforskning. Utvecklingen är ett allvarligt hot mot hela vetenskapssamhällets trovärdighet.
Grundat på nämnda scenarier påstår IPCC att allt tyder på att uppvärmning av jordatmosfären kommer att orsaka klimatförändringar som kan leda till en storskalig katastrof. Snabba genomgripande motåtgärder skulle dock enligt IPCC kunna begränsa de påstådda skadeverkningarna.

Vår uppfattning är:
-       att man inte kunnat visa ett signifikant orsakssamband mellan förhöjd koldioxidhalt och eventuella klimatförändringar.
-       att den observerade uppvärmningen under 1900-talet inte ger anledning till oro, oavsett orsakerna.
-       att de klimatmodeller som larmrapporterna bygger på har ringa prognosvärde.
-       att Manhattandeklarationen motbevisar påståendet om konsensus.
-       att en klimatpolitik som bygger på IPCC:s scenarier riskerar att leda till ett förödande slöseri med mänskliga och ekonomiska resurser som främst drabbar de fattiga i världen.

Innan samhället fattar långtgående beslut rörande klimatpolitiken bör vi se till att stå på en säkrare vetenskaplig grund än den vi har idag.  Regeringen bör därför initiera en hearing med ett brett spektrum av representanter för vetenskapssamhället med olika syn på klimatfrågan.

Vi uppmanar även till studium av följande länk från USA-senatens miljöutskott

Professor Göran Einarsson – Kungliga Tekniska Högskolan
Professor Lars G. Franzén – Göteborgs universitet
Professor David G. Gee – Uppsala universitet
Professor Krister Holmberg – Chalmers Tekniska Högskola
Professor Bo Jönsson – Lunds universitet
Professor Sten Kaijser – Uppsala universitet
Professor Wibjörn Karlén – Uppsala universitet
Professor Jan-Olov Liljenzin – Chalmers Tekniska Högskola
Professor Torbjörn Norin – Kungliga Tekniska Högskolan
Professor Magnus Nydén – Chalmers Tekniska Högskola
Professor Göran Petersson – Chalmers Tekniska Högskola
Professor CG. Ribbing – Uppsala universitet
Professor Anders Stigebrandt – Göteborgs universitet
Professor Peter Stilbs – Kungliga Tekniska Högskolan
Professor Anders Ulfvarson – Chalmers Tekniska Högskola
Professor Gösta Walin – Göteborgs Universitet
Docent Tage Andersson -  fd SMHI
Docent Sven G Gustafsson – fd Ericsson Radar
Docent Olov Einarsson – fd ABB
Docent Thomas Hellström – Lunds Tekniska Högskola

Följande är en gästartikel skriven av Peter R. Odell, professor emeritus i internationella energistudier vid Erasmus University i Rotterdam, Holland.

INTRODUCTION
Realism over the critical issues of potential energy resources in the 21st century has become a very scarce commodity. This has emerged from a combination of three widely presented, but controversial, hypotheses, viz. first, that there is an inherent scarcity in the world’s endowment of energy resources (Campbell, 2003; Heinberg, 2003); second, that a rapid onset of global warming and climatic change will be a consequence of anthropogenically derived CO2 emissions into the atmosphere (Bossel, 1998; Meadows, 2002); and third, that a set of geopolitical constraints will inevitably inhibit the production of, and trade in, energy (Claes, 2001; Mitchell et al, 2001). Individually, each of these beliefs implies a relatively near-future requirement for moderating the current degree of dependence on carbon fuels; while, collectively, the three concerns not only enhance, but also accelerate the perceived need for a comprehensive switch to the use of alternative energy sources. The objective of this paper is, however, to demonstrate that the moves to economies and societies wholly or largely free from dependence on carbon energy are, in the real world, incapable of being achieved.

Ladda ner hela artikeln som pdf här. Article by Professor Peter R. Odell

Nu är manuset till min kommande bok klart och inskickat till förläggare. ”Verkets” titel   är: ”Klimathotet – en bekväm osanning” och utgivning kommer att ske i februari-mars.

Ett nytt ansikte (i varje fall för mig) har dykt upp i klimatdebatten. Det är Jörgen Sjöström, tidigare forskare i fysik, numera författare på heltid. I dagens Upsala Nya Tidning skriver han om ”det kaotiska klimatsystemet”.

”Rent vetenskapligt har flera undersökningar stärkt hypotesen att utsläpp orsakade av mänskliga aktiviteter kommer att leda till en betydande global uppvärmning”, skriver Jörgen Sjöström. ”Klimatsystemet är dock alldeles för komplicerat för att säkra prognoser ska kunna göras”

”Det finns all anledning att ta klimatmodellerna och FN:s klimatarbete på allvar”, fortsätter Sjöström. Sen kommer en intressant reflektion:

”Till skillnad mot de högljudda klimatskeptikerna, som ofta bara reducerar komplexi­teten till en enda förklaring, som naturliga variationer orsakade av havsströmmar, solen, vattenånga etcetera har den mest lovande forskningen tagit hänsyn till hur flera olika faktorer samverkar.”

Det är första gången jag hör att naturliga variationer skulle vara ”en enda” förklaring, som inte tar hänsyn till hur flera olika faktorer samverkar. Det är snarare det som är svagheten i AGW-teorin, att den överdriver en enda faktors betydelse, nämligen de mänskliga utsläppen av växthusgaser.

”Självklart förnekar ingen de naturliga variationerna av klimatet – bara att de skulle vara tillräckliga för att förklara de förändringar som skett senaste tiden”, skriver Sjöström. Men uppenbarligen är de naturliga variationerna tillräckligt starka för att dölja den mänskliga växthuseffekten. Det talar väl ändå för att de är betydande?

”Det skulle väl vara en orimlig slump att den senaste uppvärmningen bara råkade sammanfalla med industrialismens utveckling?”, menar Jörgen Sjöström. Som om det var den enda gången i jordens historia som  klimatet blivit varmare. Dessutom glömmer Sjöström bort att temperaturen faktiskt sjönk mellan 1940 och 1970. Trots industrialismens utveckling.

- en vintersaga av maggie

Midvinternattens köld är svår
Trots att vår media uppvärmning spår
Uppe i himlen fullmånen lyser
klimatpanelen sitter och fryser
En gång var de tvåtusenfemhundra
men nu har tusen gått vilse i tundran.

Ettusenfemhundra uppvärmningsnissar
Instrålningen ifrån solen dissar
De spår en helvetes hetta och torka
Död åt pingviner och död åt storkar
Men straffet är hårt för en dylik hållning
Femhundra dör utav kosmisk strålning.

Tusen klimattomtar till Polen reser
För att förhandla om Kyotos teser
Medan de bråkar om oljereserver
Blir de magsjuka av polska konserver
Och i stället för att förbjuda bilism
Avlider hälften av botulism.

Femhundra tomtar är överens
Någonstans måste man dra en gräns
För vissa länder är tillväxt fel
Afrika behöver inte ha el
Men som straff för sitt lättvindliga prat
Blir hundra nissar pygméernas mat.

Fyrahundra små vädernissar
Bygger datamodeller, men missar
Att räkna med molnens effekt
Så modellen blir något defekt
När en fjärdedel erkänner felen
Blir de snabbt sparkade från panelen.

Trehundra tomtar stressar och gapar
Att vi utsläppen nu måste kapa
Greenpeace hörsammar debatten
Dränker en gruva med vatten
Tvåhundra tomtar kan inte simma
Det blir tyvärr deras sista timma.

Hundra tappra tomtar är kvar
Till Köpenhamn de tar och far
I Danmark blåser det friska fläktar
Landets vindpark med vingarna fäktar
Men så lossnar en vinge och rasar
I hundra skallar det krasar.

Midvinternattens köld är svår
2008 är ett riktigt kallt år
Bakom moln är fullmånen gömd
Klimatpanelen är glömd
Nu ligger de stela och kalla
Så går det när man spelar Allan.

Halmstads kyrkogårdsförvaltning har kommit på en riktigt lysande idé. De undersöker möjligheterna att använda den värme som uppstår när döda människor kremeras för att värma sina lokaler. I förlängningen kan man även tänka sig att koppla in krematoriet på fjärrvärmenätet. Alltså kan de hädangångna hjälpa till att hålla sina familjers hus varma.

”Tro ni att folk kan ta illa upp av att ni återvinner de döda?”, frågar Aftonbladet. ”Det hoppas jag inte”, svarar kyrkogårdschefen Lennart Andersson, ”det här är endast miljötänk.”