<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Vågar vi hoppas på vågkraft?</title>
	<atom:link href="http://www.theclimatescam.se/2009/03/31/vagar-vi-hoppas-pa-vagkraft/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.theclimatescam.se/2009/03/31/vagar-vi-hoppas-pa-vagkraft/</link>
	<description>Stockholmsinitiativets blogg</description>
	<lastBuildDate>Sat, 11 Feb 2012 13:21:52 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=</generator>
	<item>
		<title>Av: FcH</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/03/31/vagar-vi-hoppas-pa-vagkraft/comment-page-2/#comment-31604</link>
		<dc:creator>FcH</dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Apr 2009 09:30:13 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=2050#comment-31604</guid>
		<description>Skickade ett mail till Fortum med några frågor:

&lt;em&gt;Har läst om Fortums vågkraftsexperiment i Islandsberg. 
Ditt e-mail fanns angivet i informationsbladet. 
 Med anledning därav har jag några frågor:
Hur mycket har försöksanläggningen kostat 
Vad blir den totala kostnaden beräknad per producerad kWh 
Vad beräknas den årliga verkningsgraden bli 
Ange kostnader för service och underhåll 
Vad blir den totala investeringskostnaden per 1 MW installerad effekt
Bra om Du kan ange alla kostnader inklusive bidrag från EU och andra myndigheter.
&lt;/em&gt;
Fick svar idag:

&lt;em&gt;Tack för ditt intresse och dina frågor! 

Jag kan tyvärr inte svara på flertalet eftersom vi analyserar frågorna i företaget. Fortums satsning i försöksanläggningen uppgår till sex miljoner kronor. Försöksanläggningen i Lysekil kommer, när den står färdig, att omfatta tio bojar som sammanlagt driver generatorer med en effekt på ca 100 kW. Fortum äger två av dessa bojar. Fullt utbyggd förväntas försöksanläggningen producera ca 300 000 kWh/år. Vi har också lämnat in en intresseanmälan om investeringsstöd till Energimyndigheten avseende en fullskalig anläggning med 500 aggregat och en effekt på 10 MW, en sammanlagd investering på nära en kvarts miljard kronor.

 

&lt;/em&gt;</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Skickade ett mail till Fortum med några frågor:</p>
<p><em>Har läst om Fortums vågkraftsexperiment i Islandsberg.<br />
Ditt e-mail fanns angivet i informationsbladet.<br />
 Med anledning därav har jag några frågor:<br />
Hur mycket har försöksanläggningen kostat<br />
Vad blir den totala kostnaden beräknad per producerad kWh<br />
Vad beräknas den årliga verkningsgraden bli<br />
Ange kostnader för service och underhåll<br />
Vad blir den totala investeringskostnaden per 1 MW installerad effekt<br />
Bra om Du kan ange alla kostnader inklusive bidrag från EU och andra myndigheter.<br />
</em><br />
Fick svar idag:</p>
<p><em>Tack för ditt intresse och dina frågor! </p>
<p>Jag kan tyvärr inte svara på flertalet eftersom vi analyserar frågorna i företaget. Fortums satsning i försöksanläggningen uppgår till sex miljoner kronor. Försöksanläggningen i Lysekil kommer, när den står färdig, att omfatta tio bojar som sammanlagt driver generatorer med en effekt på ca 100 kW. Fortum äger två av dessa bojar. Fullt utbyggd förväntas försöksanläggningen producera ca 300 000 kWh/år. Vi har också lämnat in en intresseanmälan om investeringsstöd till Energimyndigheten avseende en fullskalig anläggning med 500 aggregat och en effekt på 10 MW, en sammanlagd investering på nära en kvarts miljard kronor.</p>
<p></em></p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Gunnar Littmarck</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/03/31/vagar-vi-hoppas-pa-vagkraft/comment-page-2/#comment-31357</link>
		<dc:creator>Gunnar Littmarck</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Apr 2009 22:34:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=2050#comment-31357</guid>
		<description>Charles Barton är min källa, så gick jag vidare och läste hans länkar, men som sagt jag har aldrig haft min största förhoppning till vattenkokare.

Om du läser allt från Next big future och energifromthorium samt alla länkar därifrån så vet du snart allt du behöver veta....

Visst är det kul att några av världens skarpaste hjärnor på fritiden tar fram det bästa konceptet med en gammal teknik som nu ska använda de landvinningar som gjorts på materialteknik och inom kemiindustrin?

Forumet har blivit det hetaste i världen på kommande kärnkraftsteknik, nu väntar jag på att Kirk Sorensen ska hålla deras tredje föreläsning på google tech talk,  undrar om jag har rätt....


Ser just att &lt;a href=&quot;http://atomicinsights.blogspot.com/2009/03/pebble-bed-reactor-mou-between-china.html&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;Kina fått med sig Sydafrika&lt;/a&gt; som partner på sina tänkta masstillverkade bubbelbäddsreaktorer.

Du vet att både Sydafrika och faktiskt Argentina har egna konstruktioner? 
Liksom Sydkorea och ett dussin till stater.

Alla vill vara ute om tio år för att masstillverka reaktorer som passar rakt av i kol och gaskraftverk.

Ingen vill vara för snabb, ty det står mycket på spel om vi ska ha ut flera 100MWe pyttereaktor var dag från 2020 till 2050, får det inte finnas några barnsjukdommar... det har inte världen råd med.

Uranspåret blir nog lite det samma som dagens fossilberoende, en av de viktigaste anledningarna till att fossilkol ska konkurreras ut är ju den instabiliserande maktförskjutningen.

Det ska vara smältsaltreaktorer..

Kolla en&lt;a href=&quot;http://nextbigfuture.com/2009/02/aim-high-plan-for-factory-mass-produced.html&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt; powerpoint presentation på Nextbigpicture&lt;/a&gt;..

Jag tror den ligger överst.. den passar även alla som fortfarande är klimatoroade.

Du vet säkert att jag med gillar alla former av energisystem så länge de konkurrerar på lika villkor.

Det finns säkert många platser på jorden där vågkraftverk kan vara ypperliga, men inga efter Sveriges kuster.

Jag hoppas ärligt att få överlämna en låda champagne om nio år och 364 dar... ja ja o.k det är två skottdagar ... om 3651 dar.. håll ut och lev väl Svempa.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Charles Barton är min källa, så gick jag vidare och läste hans länkar, men som sagt jag har aldrig haft min största förhoppning till vattenkokare.</p>
<p>Om du läser allt från Next big future och energifromthorium samt alla länkar därifrån så vet du snart allt du behöver veta&#8230;.</p>
<p>Visst är det kul att några av världens skarpaste hjärnor på fritiden tar fram det bästa konceptet med en gammal teknik som nu ska använda de landvinningar som gjorts på materialteknik och inom kemiindustrin?</p>
<p>Forumet har blivit det hetaste i världen på kommande kärnkraftsteknik, nu väntar jag på att Kirk Sorensen ska hålla deras tredje föreläsning på google tech talk,  undrar om jag har rätt&#8230;.</p>
<p>Ser just att <a href="http://atomicinsights.blogspot.com/2009/03/pebble-bed-reactor-mou-between-china.html" rel="nofollow">Kina fått med sig Sydafrika</a> som partner på sina tänkta masstillverkade bubbelbäddsreaktorer.</p>
<p>Du vet att både Sydafrika och faktiskt Argentina har egna konstruktioner?<br />
Liksom Sydkorea och ett dussin till stater.</p>
<p>Alla vill vara ute om tio år för att masstillverka reaktorer som passar rakt av i kol och gaskraftverk.</p>
<p>Ingen vill vara för snabb, ty det står mycket på spel om vi ska ha ut flera 100MWe pyttereaktor var dag från 2020 till 2050, får det inte finnas några barnsjukdommar&#8230; det har inte världen råd med.</p>
<p>Uranspåret blir nog lite det samma som dagens fossilberoende, en av de viktigaste anledningarna till att fossilkol ska konkurreras ut är ju den instabiliserande maktförskjutningen.</p>
<p>Det ska vara smältsaltreaktorer..</p>
<p>Kolla en<a href="http://nextbigfuture.com/2009/02/aim-high-plan-for-factory-mass-produced.html" rel="nofollow"> powerpoint presentation på Nextbigpicture</a>..</p>
<p>Jag tror den ligger överst.. den passar även alla som fortfarande är klimatoroade.</p>
<p>Du vet säkert att jag med gillar alla former av energisystem så länge de konkurrerar på lika villkor.</p>
<p>Det finns säkert många platser på jorden där vågkraftverk kan vara ypperliga, men inga efter Sveriges kuster.</p>
<p>Jag hoppas ärligt att få överlämna en låda champagne om nio år och 364 dar&#8230; ja ja o.k det är två skottdagar &#8230; om 3651 dar.. håll ut och lev väl Svempa.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Svempa</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/03/31/vagar-vi-hoppas-pa-vagkraft/comment-page-2/#comment-31351</link>
		<dc:creator>Svempa</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Apr 2009 21:35:32 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=2050#comment-31351</guid>
		<description>Tack Gunnar, hoppas jag fortfarande är med om 10 år så jag får chans att ta emot champagnen...
Men skämt åsido, det går alldeles utmärkt att hävda att Seabaseds vågkraftverk är MER &quot;hightech&quot; än vilken kärnkraftreaktor som helst  - som jag har hört Mats Leijon säga :  &quot;ett kärnkraftverk är ju inget mer än en glorifierad ångmaskin&quot;. 
Nå, vi har båda våra förhoppningar och för min del så hoppas jag på framgång för alla tänkbara nya energisystem. Vi kommer att behöva allt som fungerar någorlunda bra. 

Intressant för övrigt det du skriver om &quot;högre tempo&quot;, vad stödjer du det på? Mina uppgifter är från jan/febr i år.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Tack Gunnar, hoppas jag fortfarande är med om 10 år så jag får chans att ta emot champagnen&#8230;<br />
Men skämt åsido, det går alldeles utmärkt att hävda att Seabaseds vågkraftverk är MER &#8221;hightech&#8221; än vilken kärnkraftreaktor som helst  &#8211; som jag har hört Mats Leijon säga :  &#8221;ett kärnkraftverk är ju inget mer än en glorifierad ångmaskin&#8221;.<br />
Nå, vi har båda våra förhoppningar och för min del så hoppas jag på framgång för alla tänkbara nya energisystem. Vi kommer att behöva allt som fungerar någorlunda bra. </p>
<p>Intressant för övrigt det du skriver om &#8221;högre tempo&#8221;, vad stödjer du det på? Mina uppgifter är från jan/febr i år.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Gunnar Littmarck</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/03/31/vagar-vi-hoppas-pa-vagkraft/comment-page-2/#comment-31319</link>
		<dc:creator>Gunnar Littmarck</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Apr 2009 19:36:53 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=2050#comment-31319</guid>
		<description>Inte ska du beklaga heller.

Indien fick upp tempot för några veckor sedan och nu ska de ha alla fyra klara 2017.

Men det spelar ingen roll, du leker med dina pengar som du finner bäst, bara du inte har fingrarna på några skattekronor.

Du vet att elkraft och fossilbränslen fortfarande är billiga,  men i vår del har skatter korkade regelverk, förbud och monopol gjort att både drivmedel och elkraft gått upp i pris för konsument, kanske inte i förhållande till arbetad tid men ändå.
I somras kostade besin gratis om vi bara beskattade som allt annat.

Du kanske minns alla projekt som startade efter oljekris nr2??? 
Kranarna skruvadess upp så allt blev olönsamt, annars skulle peak oil varit i början av 90:talet.

Det var bara ett tiotal år sedan oljan kostade 10$/fat och då spelar inte så många energisystem någon roll.

Nu är det troligt att oljan kommer parkera mellan 50 och 70$/fat och då förändras läget.

Såklart vet du att energisystem är bland de som har störst utvecklingspotential och börjar det bli pengar i det, om fossilkol ska bort...

Då kommer utvecklingen.

Jag tycker du resonerar som en ekonom och de har aldrig haft en chans att förutspå framtidens energipriser.

Jag tror att Indien inte kommer bygga fler än de fem fast breeder ty TMSR är avsevärt billigare och kommer på marknaden ungefär då de ska gå in i sin fas 3, vilket då kommer konkurrera ut deras system.

Kinas bubbelbedds har nog bara de själva trott på...


Läs IAEA 870 sidor om alla världens olika småreaktorer.

Mycket intressant och ganska färskt om de än ej hunnit med de sista i Indien.

Eller varför skit i allt jag skriver och allt vad alla andra skrivver med, tror du att någon vill betala för ett av de dyraste systemen så satsa där.

Jag ska i vart fall komma ihåg den 1/4 2019 då ska du få en låda champagne om dina vågkraftverk eller de svindyra vertikala vindkraftverken blivit en kommersiell hit, utan stöd eller bidrag.

Det våre skoj om high teck om tio år är primitivare än det var för 60 år sedan.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Inte ska du beklaga heller.</p>
<p>Indien fick upp tempot för några veckor sedan och nu ska de ha alla fyra klara 2017.</p>
<p>Men det spelar ingen roll, du leker med dina pengar som du finner bäst, bara du inte har fingrarna på några skattekronor.</p>
<p>Du vet att elkraft och fossilbränslen fortfarande är billiga,  men i vår del har skatter korkade regelverk, förbud och monopol gjort att både drivmedel och elkraft gått upp i pris för konsument, kanske inte i förhållande till arbetad tid men ändå.<br />
I somras kostade besin gratis om vi bara beskattade som allt annat.</p>
<p>Du kanske minns alla projekt som startade efter oljekris nr2???<br />
Kranarna skruvadess upp så allt blev olönsamt, annars skulle peak oil varit i början av 90:talet.</p>
<p>Det var bara ett tiotal år sedan oljan kostade 10$/fat och då spelar inte så många energisystem någon roll.</p>
<p>Nu är det troligt att oljan kommer parkera mellan 50 och 70$/fat och då förändras läget.</p>
<p>Såklart vet du att energisystem är bland de som har störst utvecklingspotential och börjar det bli pengar i det, om fossilkol ska bort&#8230;</p>
<p>Då kommer utvecklingen.</p>
<p>Jag tycker du resonerar som en ekonom och de har aldrig haft en chans att förutspå framtidens energipriser.</p>
<p>Jag tror att Indien inte kommer bygga fler än de fem fast breeder ty TMSR är avsevärt billigare och kommer på marknaden ungefär då de ska gå in i sin fas 3, vilket då kommer konkurrera ut deras system.</p>
<p>Kinas bubbelbedds har nog bara de själva trott på&#8230;</p>
<p>Läs IAEA 870 sidor om alla världens olika småreaktorer.</p>
<p>Mycket intressant och ganska färskt om de än ej hunnit med de sista i Indien.</p>
<p>Eller varför skit i allt jag skriver och allt vad alla andra skrivver med, tror du att någon vill betala för ett av de dyraste systemen så satsa där.</p>
<p>Jag ska i vart fall komma ihåg den 1/4 2019 då ska du få en låda champagne om dina vågkraftverk eller de svindyra vertikala vindkraftverken blivit en kommersiell hit, utan stöd eller bidrag.</p>
<p>Det våre skoj om high teck om tio år är primitivare än det var för 60 år sedan.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Svempa</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/03/31/vagar-vi-hoppas-pa-vagkraft/comment-page-2/#comment-31303</link>
		<dc:creator>Svempa</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Apr 2009 18:32:48 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=2050#comment-31303</guid>
		<description>Beklagar,  Gunnar. Alla dina länkar är egentligen komplett ointressanta. En hel del hade jag dessutom sett förut. Visst, jag gillar också avancerad forskning inom kärnkraftområdet, gammal teknisk fysiker som jag är, men detta handlar om den avlägsna framtiden och löser inte de energibristproblem som vi redan har och som kommer att förvärras de närmaste 20 åren. Och jag ser heller ingenting som tyder på att vi kommer att få billigare energi den här vägen.

Att Indien helt enkelt MÅSTE satasa på thorium som bränsle förstår jag däremot - inhemskt uran är det ont om. Och antalet reaktorer ökar snabbt i hela världen, så det blir antagligen uranbrist inom fem-tio år. Men framemot 2050 kan bilden vara lite bättre - förutsatt att man lyckas i sina föresatser vilket  inte alls är säkert. 

Och dagsläget är fortfarande att en liten prototypreaktor på 500 MW av breedertyp kan tas i drift mot slutet av 2010.  I bästa fall. Och att ytterligare två reaktorer av samma typ och storlek kan stå klara år 2020. I bästa fall. 1500 MW sammalagt alltså. En spott i havet kan man väl säga, med tanke på trådens ämne.

Nå, jag ska inte förhäva mig. Det är inte alls säkert att Seabased har installerat 1500 MW till år 2020. Men det är fullt möjligt, och varför inte några vågkraftverk utanför Indiens kuster :-)?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Beklagar,  Gunnar. Alla dina länkar är egentligen komplett ointressanta. En hel del hade jag dessutom sett förut. Visst, jag gillar också avancerad forskning inom kärnkraftområdet, gammal teknisk fysiker som jag är, men detta handlar om den avlägsna framtiden och löser inte de energibristproblem som vi redan har och som kommer att förvärras de närmaste 20 åren. Och jag ser heller ingenting som tyder på att vi kommer att få billigare energi den här vägen.</p>
<p>Att Indien helt enkelt MÅSTE satasa på thorium som bränsle förstår jag däremot &#8211; inhemskt uran är det ont om. Och antalet reaktorer ökar snabbt i hela världen, så det blir antagligen uranbrist inom fem-tio år. Men framemot 2050 kan bilden vara lite bättre &#8211; förutsatt att man lyckas i sina föresatser vilket  inte alls är säkert. </p>
<p>Och dagsläget är fortfarande att en liten prototypreaktor på 500 MW av breedertyp kan tas i drift mot slutet av 2010.  I bästa fall. Och att ytterligare två reaktorer av samma typ och storlek kan stå klara år 2020. I bästa fall. 1500 MW sammalagt alltså. En spott i havet kan man väl säga, med tanke på trådens ämne.</p>
<p>Nå, jag ska inte förhäva mig. Det är inte alls säkert att Seabased har installerat 1500 MW till år 2020. Men det är fullt möjligt, och varför inte några vågkraftverk utanför Indiens kuster <img src='http://www.theclimatescam.se/wp-includes/images/smilies/icon_smile.gif' alt=':-)' class='wp-smiley' /> ?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Gunnar Littmarck</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/03/31/vagar-vi-hoppas-pa-vagkraft/comment-page-2/#comment-31296</link>
		<dc:creator>Gunnar Littmarck</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Apr 2009 16:48:29 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=2050#comment-31296</guid>
		<description>Nu fann jag så mycket intressant så nu är jag bort för i kväll.

Ännu en gång höll jag mig till ämnet vågenergi...

Maggie jag litar på att du släcker mina kommentarer innna jag besudlar din blogg fullständigt....</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Nu fann jag så mycket intressant så nu är jag bort för i kväll.</p>
<p>Ännu en gång höll jag mig till ämnet vågenergi&#8230;</p>
<p>Maggie jag litar på att du släcker mina kommentarer innna jag besudlar din blogg fullständigt&#8230;.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Gunnar Littmarck</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/03/31/vagar-vi-hoppas-pa-vagkraft/comment-page-1/#comment-31294</link>
		<dc:creator>Gunnar Littmarck</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Apr 2009 16:38:53 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=2050#comment-31294</guid>
		<description>IAEA skriver om en &lt;a href=&quot;http://www-pub.iaea.org/MTCD/Meetings/PDFplus/2007/cn152/cn152p/Dulera India The Indian High Temperature Reactor Programme.pdf&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;Indisk høgtemperatur&lt;/a&gt; konstruktion driven av U233 och Th232 dioxid.. för H2 produktion..

Om du inte kontinuerligt läser från &lt;a href=&quot;http://www.barc.ernet.in/rcaindia/4_6.html&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;denna&lt;/a&gt; sida ska du aldrig gissa på framtida kostnader med elkraftproduktion.


Märk att nu har du bara fått några av mina länkar från mina inlägg om Indisk kärnkraft....
Du kunde läst allt med kommentarer på min blogg...</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>IAEA skriver om en <a href="http://www-pub.iaea.org/MTCD/Meetings/PDFplus/2007/cn152/cn152p/Dulera India The Indian High Temperature Reactor Programme.pdf" rel="nofollow">Indisk høgtemperatur</a> konstruktion driven av U233 och Th232 dioxid.. för H2 produktion..</p>
<p>Om du inte kontinuerligt läser från <a href="http://www.barc.ernet.in/rcaindia/4_6.html" rel="nofollow">denna</a> sida ska du aldrig gissa på framtida kostnader med elkraftproduktion.</p>
<p>Märk att nu har du bara fått några av mina länkar från mina inlägg om Indisk kärnkraft&#8230;.<br />
Du kunde läst allt med kommentarer på min blogg&#8230;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Gunnar Littmarck</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/03/31/vagar-vi-hoppas-pa-vagkraft/comment-page-1/#comment-31292</link>
		<dc:creator>Gunnar Littmarck</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Apr 2009 16:30:36 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=2050#comment-31292</guid>
		<description>Indiens &lt;a href=&quot;http://spectrum.ieee.org/mar07/4955&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;trestegs program&lt;/a&gt; som det gav upp 2007 för att finna att det bara berodde på att torium kräver så många klyvningar per volym innan det bidrar, först bara slukas neutroner och effekten sjunker...

Nu vet det&lt;a href=&quot;http://www.spectrum.ieee.org/aug08/6590&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt; bättre&lt;/a&gt; och världen snackar Thorium...(läs bägge sidorna)</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Indiens <a href="http://spectrum.ieee.org/mar07/4955" rel="nofollow">trestegs program</a> som det gav upp 2007 för att finna att det bara berodde på att torium kräver så många klyvningar per volym innan det bidrar, först bara slukas neutroner och effekten sjunker&#8230;</p>
<p>Nu vet det<a href="http://www.spectrum.ieee.org/aug08/6590" rel="nofollow"> bättre</a> och världen snackar Thorium&#8230;(läs bägge sidorna)</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Gunnar Littmarck</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/03/31/vagar-vi-hoppas-pa-vagkraft/comment-page-1/#comment-31290</link>
		<dc:creator>Gunnar Littmarck</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Apr 2009 16:24:43 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=2050#comment-31290</guid>
		<description>Svempa &lt;a href=&quot;http://mangalorean.com/news.php?newstype=broadcast&amp;broadcastid=109454&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;detta&lt;/a&gt; läste jag bland det första och blev intresserad, jag ska ge dig vad jag finner av det jag läst och med lite tur finna mer.

Det finns avsevärt mycket mer detaljer.

Indien är i desperat elkraft och drivmedelsbehov.

De ökar (som Kina) sin kolförbränning fortare än de allt större maskinerna hinner gräva fram kol.

Både Kina och Indien är stora importörer av kol numer.

Indien slåss som i krigsläge för att kunna öka elkraftproduktionen i tackt med behovet, de har ju redan 350 miljoner medborgare med medeleuropeisk eller högre konsumtionskraft.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Svempa <a href="http://mangalorean.com/news.php?newstype=broadcast&amp;broadcastid=109454" rel="nofollow">detta</a> läste jag bland det första och blev intresserad, jag ska ge dig vad jag finner av det jag läst och med lite tur finna mer.</p>
<p>Det finns avsevärt mycket mer detaljer.</p>
<p>Indien är i desperat elkraft och drivmedelsbehov.</p>
<p>De ökar (som Kina) sin kolförbränning fortare än de allt större maskinerna hinner gräva fram kol.</p>
<p>Både Kina och Indien är stora importörer av kol numer.</p>
<p>Indien slåss som i krigsläge för att kunna öka elkraftproduktionen i tackt med behovet, de har ju redan 350 miljoner medborgare med medeleuropeisk eller högre konsumtionskraft.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Svempa</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/03/31/vagar-vi-hoppas-pa-vagkraft/comment-page-1/#comment-31289</link>
		<dc:creator>Svempa</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Apr 2009 16:20:34 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=2050#comment-31289</guid>
		<description>Gunnar, jag har nu kollat lite som du föreslog. Den första breedern är inte &quot;klar&quot;, men den beräknas kunna tas i drift mot slutet av 2010. Som sagt är den rätt liten, dvs 500MW, och har i vanlig ordning  blivit väldigt mycket dyrare än man trodde från början. Två andra reaktorer av samma typ och storlek är planerade,  även de kommer att byggas i Kalpakkam, de kan i bästa fall vara driftsklara till 2020. Ytterligare två är i princip godkända av regeringen ( &quot;sanctioned&quot;), men ingen vet när de kan börja projekteras.

Nja. Vi får se, det är mycket &quot;pie in the sky&quot; här.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Gunnar, jag har nu kollat lite som du föreslog. Den första breedern är inte &#8221;klar&#8221;, men den beräknas kunna tas i drift mot slutet av 2010. Som sagt är den rätt liten, dvs 500MW, och har i vanlig ordning  blivit väldigt mycket dyrare än man trodde från början. Två andra reaktorer av samma typ och storlek är planerade,  även de kommer att byggas i Kalpakkam, de kan i bästa fall vara driftsklara till 2020. Ytterligare två är i princip godkända av regeringen ( &#8221;sanctioned&#8221;), men ingen vet när de kan börja projekteras.</p>
<p>Nja. Vi får se, det är mycket &#8221;pie in the sky&#8221; här.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

