Posts from — maj 2009

• Global Warming: who's really taking nature for granted? – Examiner.com
  - Naturen samarbetar inte, den går sina egna vägar.
• Scientists propose helping wildlife relocate due to climate change – CBC.ca
  - Oops, snart dags för lejon i Skåneland?

Thomas J har grävt fram en ganska omtalad rapport om konsekvenserna av de spanska satsningarna på förnybar energi. Enligt rapportförfattarna begår våra politiker ett stort misstag om de tror sig avhjälpa den ekonomiska krisen genom att satsa på just ”gröna” jobb. Verka för att skapa fler vanliga arbetstillfällen i stället.

Nedan ett utdrag ur sammanfattningen av rapporten.

***

Europe’s current policy and strategy for supporting the so-called “green jobs” or renewable energy dates back to 1997, and has become one of the principal justifications for U.S. “green jobs” proposals. Yet an examination of Europe’s experience reveals these policies to be terribly economically counterproductive.

This study is important for several reasons. First is that the Spanish experience is considered a leading example to be followed by many policy advocates and politicians. This study marks the very first time a critical analysis of the actual performance and impact has been made. Most important, it demonstrates that the Spanish/EU-style “green jobs” agenda now being promoted in the U.S. in fact destroys jobs, detailing this in terms of jobs destroyed per job created and the net destruction per installed MW.

The study’s results demonstrate how such “green jobs” policy clearly hinders Spain’s way out of the current economic crisis, even while U.S. politicians insist that rushing into such a scheme will ease their own emergence from the turmoil. (…)

Optimistically treating European Commission partially funded data, we find that for every renewable energy job that the State manages to finance, Spain’s experience cited by President Obama as a model reveals with high confidence, by two different methods, that the U.S. should expect a loss of at least 2.2 jobs on average, or about 9 jobs lost for every 4 created, to which we have to add those jobs that non-subsidized investments with the same resources would have created. (…)

Despite its hyper-aggressive (expensive and extensive) “green jobs” policies it appears that Spain likely has created a surprisingly low number of jobs, two- thirds of which came in construction, fabrication and installation, one quarter in administrative positions, marketing and projects engineering, and just one out of ten jobs has been created at the more permanent level of actual operation and maintenance of the renewable sources of electricity. This came at great financial cost as well as cost in terms of jobs destroyed elsewhere in the economy. The study calculates that since 2000 Spain spent €571,138 to create each “green job”, including subsidies of more than €1 million per wind industry job.

***

Ladda ner hela rapporten här. 090327-employment-public-aid-renewable

En grupp språkvetare från brittiska University of Nottingham kommer under två års tid att studera det nya ”klimatsnacket”. Här på bloggen har vi många gånger förundrat oss över den ökande klimatvokabulären: klimatneutral, klimatsmart, klimatvänlig, klimatförnekare, klimatkris etc.

“The publication of the Stern Review in 2006 and Government moves to slash carbon emissions has presented a challenge in terms of how we get people to change their behaviour and attitudes. In recent times, this has been framed almost exclusively in terms of how to reduce your carbon footprint,” said Professor Brigitte Nerlich, of the University’s Institute for Science and Society.

“As a result of this, we have found that three types of lexical ‘carbon compounds’ have become most prevalent: finance, such as carbon tax, carbon budget and carbon fraud; lifestyle such as carbon footprint and carbon diet; and moral and religious such as carbon sinner and carbon indulgences,” she said.

Kolsyndare har vi nog ännu inte hört här i Sverige. Förrän nu. Men kanske kommer Tällberg Forum, som börjar om några veckor, att anamma uttrycket?

Tack vare en snäll kommentar från Anders E blev jag varse om att Olle Häggström försökt kontakta mig via email. Utan tvekan har han sänt mailet till min gamla jobbadress, vilket förklarar varför jag inte fått det. För säkerhets skull har dock Olle H varit snäll nog att posta sitt brev till mig på Uppsalainitiativets hemsida.

Så här skriver Olle H:

Min bloggpost drabbades av ett snabbt fördömande med rubriken Olle Häggströms sanna personangrepp från Maggie Thauersköld på The Climate Scam. Jag nöjde mig med att svara henne per epost, men tanken slog mig senare att mitt svar skulle kunna intressera andra än Maggie. Här är brevet:

Hej Maggie,

och tack för all uppmärksamhet på The Climate Scam! Angående det senaste du skrev om mig, ”Olle Häggströms sanna personangrepp”, har jag ett par funderingar. Jag framför dem i all välmening, för jag tror att du lika väl som jag kan ha nytta av att fundera kring dessa frågeställningar.

För det första skriver du med tydligt avståndstagande att jag ”svärtar ner människor och påstår att de ljuger”. Vad det konkret handlar om här är mitt påstående att Lars Bern ljuger, och jag tycker att det vore intressant att få preciserat vad, exakt, som gör mitt uttalande så upprörande. Är det så att (a) jag helt enkelt har fel och att Lars Bern inte alls ljuger? Eller är det så att (b) om nu Lars Bern eventuellt skulle fara med osanning så är det något som jag (måhända av artighetsskäl) bör avhålla mig från att påpeka? Eller finns det något tredje skäl till avståndstagande som jag helt missat?

Jag ställer alltså inte dessa frågor för att polemisera, utan för att jag är genuint intresserad av att förstå klimatdebatten på ett metaplan, och av vad det egentligen är som gör att mina uttalanden väcker så starka negativa reaktioner.

För det andra avslutar du din bloggpost med reflektionen att om jag vill ägna mig åt personangrepp så är det upp till mig, men att du för din del håller dig för god för sådant. Men att hitta exempel på personangrepp i dina skriverier är sannerligen inte svårt – tillåt mig påminna om några få korta exempel i det överflöd som finns att välja bland:

Om Al Gore, på The Climate Scam: ”Rachel Marsden has written a refreshing piece about the religion of global warming and its Demagogue Number One – The Goracle.”Om Anders Wijkman, på Newsmill: ”Anders Wijkman är pinsam.”Om mig, i Västerbottens-Kuriren:”Hans underliggande skräck för en hearing i klimatfrågan väcker förundran.”(Just det sista gör mig extra förbryllad eftersom jag inte för mitt liv kan komma på vad jag skulle ha sagt eller skrivit som fått dig och dina medförfattare att dra slutsatsen att jag lider av någon sådan skräck.)

Hur som helst, poängen med exemplen är denna: Tycker du verkligen att det är rimligt att hävda att det går en skiljelinje mellan oss båda på så vis att jag ibland förfaller till personangrepp medan du aldrig gör det? Är inte skillnaden snarare den att jag till skillnad mot dig är någorlunda medveten om vad jag gör och ägnar mig åt ett visst mått av självreflektion?

Endast den som är medveten om vad han/hon gör kan reflektera över saken, sätta den i relation till etiska ställningstaganden och sociala normer, formulera gränser för det egna agerandet, och i bästa fall faktiskt bättra sig…

Bästa hälsningar,

Olle

***

Jag tackar Olle H för att han påpekar mina tillkortakommanden. Givetvis har Olle rätt i att även jag några gånger gjort mig skyldig till oskäliga uttalanden om vissa personer. Dessvärre är det stört omöjligt att vara perfekt. Om jag i fortsättningen anstränger mig för att hålla god ton hoppas jag att även Olle H å sin sida kan avhålla sig från personpåhopp. Det verkar ganska ”fair”, eller hur?

Mp:s Carl Schlyter är inte främmande för nya grepp. I dagens Helsingborgs Dagblad testar han att marknadsföra sig själv med hjälp av en tecknad serie.

Observera tillämpningen av ny teknologi på HD:s redaktion i första bilden. När såg vi en sådan här lur sist?

Vem är förresten målgruppen för en sådan här serie? Fast jag gillar associationen mellan EU-parlamentariker och springande fårskallar.

Peter S tipsar om dagens SVT2-tablå. En genomgång av katastrofläget avslutas lämpligt nog med… en gudstjänst.

• Energy Availability Is Almost Infinite
  - Fusionsenergi – snart i varje eluttag?
• The MIT Global Warming Gamble
  - Roy Spencer om MIT:s senaste utspel om skenande temperaturer.
• Comments On “The Global Warming Debates: Stephen Schneider” In The May 24 2009 Issue Of The Examiner.Com By Thomas Fuller
  - Stephen Schneider tycker till om klimatskeptiker och får svar på tal av Roger Pielke Sr.
• Plimer’s climate change book serious but flawed – Stock Journal
  - Ian Plimer uppmanas att i stället för att ge ut böcker skriva artiklar i naturvetenskapliga tidskrifter.
• Climate change summit hijacked by biggest polluters, critics claim – guardian.co.uk
  - Kan Al Gore övertala Shell att lägga ner verksamheten?

En fin liten kampanjfilm från brittiska Oxfam. Kommentarer överflödiga.

Hur mycket är du beredd att betala för att undvika den prognostiserade klimatkatastrofen? Är en hundralapp i månaden rimligt? Eller kanske dubbelt så mycket? Är man övertygad om klimathotet och dessutom hyfsat välbeställd så är kanske en hundring inte mycket att bråka om. Det är ju trots allt en försäkring för våra barn och barnbarn så att även de ska kunna njuta en  café au lait vid Rivierans stränder (som annars hotas att förvandlas till ett ökenlandskap).

Men den stora delen av befolkningen som lever från månad till månad, med minimala besparingar, tror ni att de är villiga att avstå en del av sin månadsinkomst för att betala för solpaneler i Afrika och vindkraftparker i den svenska fjällen?

Ja, som Christopher Booker skriver i The Guardian, är det förvånansvärt få människor som verkar bry sig om kostnaderna för klimatpolitiken. Är det för att vi utgår ifrån att det är något som bara MÅSTE göras?

”[O]ne of the mysteries of our time is how impossible it is to interest people in the mind-boggling sums cited by governments all over the world as the cost of the measures they wish to see taken to ‘stop climate change’,” skriver Christopher Booker.

”Last week I dined with Professor Bob Carter, a distinguished Australian paleoclimatologist, who has been trying to alert politicians in Scandinavia, Australia and New Zealand to the scarcely believable cost of these proposals. He gave me a paper he presented to a committee of New Zealand MPs. China and India, as the price of their participating in the UN’s planned ”Kyoto Two” deal to be agreed in Copenhagen next December, are demanding that developed countries, including Britain, should pay them 1 per cent of their GDP, totalling up to more than $300 billion every year.

Africa is putting in for a further $267 billion a year. South American countries are demanding hundreds of billions more. In the US, the latest costing of President Obama’s ”cap and trade” Bill is $1.9 trillion, a yearly cost to each US family of $4,500.”

Hur är det möjligt att våra politiker, utan att blinka, sväljer dessa fantasisummor för åtgärder vars effektivitet ingen kan garantera?

Jag har försökt att hitta uppgifter på vad Sveriges klimatpolitik kan komma att kosta i reda pengar. Svenskt Näringsliv gav i mars 2008 ut en skrift som heter ”Kosta vad det kosta vill? – eller smart klimatpolitik som gör skillnad?”. Låt mig citera några rader ur den:

En rapport från regeringskansliets expertgrupp för miljöstudier [”Sveriges klimatpolitik ‐ Värdet av  utsläppshandel och valet av målformulering” av Björn Carlén Rapport till Expertgruppen för  miljöstudier  2007:4] beräknar t.ex. att insatser för minskade utsläpp utanför Sveriges gränser är upp till tio gånger mer effektiva än åtgärder i Sverige10. Att som dagens svenska klimatpolitik istället fokusera på minskade utsläpp i Sverige kostar enligt samma rapport 10 miljarder kronor per år, eller 2 500 – 3 000 kronor extra per hushåll ”utan synbara miljövinster”.

Svenskt Näringsliv kallar det ”klimatpengar i sjön” och fortsätter:

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) beräknar i en rapport från 200712 kostnaderna för den då kända svenska klimatpolitiken fram till 2015 till motsvarande 0,4 procentenheters årlig lägre BNP-tillväxt och 0,6 procentenheter lägre tillväxt av antalet arbetade timmar. Det motsvarar en årlig kostnad om ca 2 500 kronor per förvärvsarbetande svensk och ca 25 000 färre jobb varje år.

Men det är klart, om varje svensk lägger i snitt 5000 kr på spel varje år, så kanske vi är beredda på att hosta up ytterligare 2500 kr på klimatspelet?

• Navigating the Fog of Climate Policy
  - Andrew Revkin om en ny sajt som reder ut klimatpolitiska begrepp. Antyder namnet på sajten en koppling till en annan känd klimatblogg?
• Wash. Post: Climate bill ‘badly flawed’: ‘It would be difficult to implement even in Sweden’ – ‘It’s not too late to change our minds’
  - Waxman-Markey hade inte ens gått hem i Sverige (säger artikelförfattaren).
• Utah’s Next Governor Doesn’t Buy Human-Caused Global Warming – Reuters
  - Det våras för skepticismen?
• Climate Change Summit: Green Investing Returns – BusinessWeek
  - Aktuellt megamöte i Köpenhamn: World Business Summit on Climate Change.
• Oil sands’ impact on climate change ‘overblown’ – CTV.ca
  - Canada säger till USA: Ge fan i vår oljesand.
• ADDING MULTIMEDIA Utah Resident Takes Climate Change Message to … – Earthtimes (press release)
  - ”Stop Climate Change, Let the Himalayas Live!”
• Is man-made global warming real? – Calgary Herald
  - Om Tim Ball och hans kanadensiska Friends of Science.