Posts from — augusti 2009

Politiker från tio afrikanska länder träffas i Etiopien för att komma överens om en gemensam ståndpunkt i klimatfrågan. Det troliga utfallet är att de afrikanska länderna fortsätter att kräva mångmiljardbelopp som kompensation för skador orsakade av den globala uppvärmningen. Dessutom vill Afrika att västländerna minskar sina utsläpp med minst 40 procent fram till 2012.

Kenyas miljösekreterare Alice Kaudia menar att de afrikanska länderna borde lära av industriländernas misstag.

”The development of Africa should not go alongside the same mistakes that the developed world already made – to have these high emissions that are now affecting the whole world.”

Frågan är: tror Afrika verkligen på AGW med allt vad det innebär eller är är det bara ett försök att utnyttja västvärldens (tillfälligt) dåliga samvete för att skaffa sig en bättre ställning?

PS Jag håller med om att de afrikanska länderna bör lära av våra misstag på miljöområdet. Det gäller att skilja på miljö och klimat.

Från Anthony Watts blogg hämtar jag nyheten om att den globala uppvärmningen, förutom alla andra mindre trevliga konsekvenser, dessutom sägs kunna påverka jordens lutning.

”The Earth spins on an axis that is tilted some 23.5° from the vertical. But this position is far from constant – the planet’s axis is constantly shifting in response to changes in the distribution of mass around the Earth. “The Earth is like a spinning top, and if you put more mass on one side or other, the axis of rotation is going to shift slightly,” says Felix Landerer of NASA’s Jet Propulsion Laboratory in Pasadena, California.

The influx of fresh water from shrinking ice sheets also causes the planet to pitch over. Landerer and colleagues estimate that the melting of Greenland’s ice is already causing Earth’s axis to tilt at an annual rate of about 2.6 centimetres – and that rate may increase significantly in the coming years.

Now, they calculate that oceans warmed by the rise in greenhouse gases can also cause the Earth to tilt – a conclusion that runs counter to older models, which suggested that ocean expansion would not create a large shift in the distribution of the Earth’s mass.”

Professor Ole Humlums utmärkta genomgång av temperatur- och isdata kan laddas ner nedan. Den är uppdaterad t.o.m. juli 2009.

climate4you-july-2009

Idag hittade jag ett mycket intressant inlägg på Dr Roy Spencers blogg. Det handlar om havstemperatur med anledning av den senaste tiden El Nino-relaterad värme.

För enkelhetens skull återger jag hela inlägget nedan. Dessvärre går det inte att kommentera på Roy Spencers blogg, så vi kanske kan ha en liten diskussion här i stället.

***

Something’s Fishy With Global Ocean Temperature Measurements

Yesterday I posted the satellite-based global-average monthly sea surface temperature (SST) variations since mid-2002, which was when the NASA Aqua satellite was launched carrying the Advanced Microwave Scanning Radiometer for EOS (AMSR-E). The AMSR-E instrument (which I serve as the U.S. Science Team Leader for) provides nearly all-weather SST measurements.

The plot I showed yesterday agreed with the NOAA announcement that July 2009 was unusually warm…NOAA claims it was even a new record for July based upon their 100+ year record of global SSTs.

But I didn’t know just HOW warm, since our satellite data extend back to only 2002. So, I decided to download the NOAA SST data from their website — which do NOT include the AMSR-E measurements — to do a more quantitative comparison. (The NOAA oceanic data they post there seem to be based upon the UK Climatic Research Unit [CRU] data, but I could not tell whether those are indeed the data that were the basis for NOAA’s record high temperature announcement).

From the NOAA data, I computed monthly anomalies in exactly the same manner I computed them with the AMSR-E data, that is, relative to the June 2002 through July 2009 period of record. The results (shown below) were so surprising, I had to go to my office this Saturday morning to make sure I didn’t make a mistake in my processing of the AMSR-E data.

As can be seen, the satellite-based temperatures have been steadily rising relative to the conventional SST measurements, with a total linear increase of 0.15 deg C over the 7 year period of record versus the conventional SST measurements.

If the satellite data are correct, then this means that the July 2009 SSTs reached a considerably higher record temperature than NOAA has claimed. The discrepancy is huge in terms of climate measurements; the trend in the difference between the two datasets shown in the above figure is the same size as the anthropogenic global warming signal expected by the IPCC.

I have no idea what is going on here. Frank Wentz and Chelle Gentemann at Remote Sensing Systems have been very careful about tracking the accuracy of the AMSR-E SST retrievals with millions of buoy measurements. I checked their daily statistics they post at their website and I don’t see anything like what is shown in the above figure.

Is it possible that the widely-used CRUT SST temperature dataset has been understating recent warming? I don’t know…I’m mystified. Maybe Frank, Chelle, Phil Jones, or some enterprising blogger out there can figure this one out….I’ve got to go hang some plywood.

***

En riktigt klok artikel hittade jag i gårdagens New York Times. Läs och begrunda. Nedan några utdrag.

”We’re trying to deal with a whole array of integrated problems — climate change, energy, biodiversity loss, poverty alleviation and the need to grow enough food to feed the planet — separately. The poverty fighters resent the climate-change folks; climate folks hold summits without reference to biodiversity; the food advocates resist the biodiversity protectors. They all need to go on safari together.”

“We need to stop thinking about these issues in isolation — each with its own champion, constituency and agenda — and deal with them in an integrated way, the way they actually occur on the ground.”

Ofta, när vi talar om klimatfrågor och klimatpolitik, glömmer vi just att i princip allting hänger samman. De föreslagna lösningarna tar därför inte hänsyn till övriga ”biosfären” av närrelaterade frågor. Jag brukar inte vurma för ordet, men en holistisk syn på tillvaron är väl ändå det bästa?

Tege Tornvall är idag aktuell med en debattartikel om etanol i Dalarnas Tidningar.

”Att ersätta de 2 500-3 000 miljarder liter bensin och diesel som världens alla fordon förbrukar per år kräver 4 000-5 000 miljarder liter etanol. Att odla vete för dessa skulle kräva 1,5-2 miljarder hektar mark. Det motsvarar 10-13 procent av hela jordens landyta och all jordens åkermark. Det går förstås inte. Inte heller med bättre lämpade grödor.”

Däremot anser Tege att etanol och andra biobränslen kan vara ett bra tillägg till de konventionella bränslesorterna.

Den planerade vindkraftparken på Hallandsåsen har hamnat i blåsväder sedan både försvaret och Luftfartsverket opponerat sig mot byggnadsplanen. Dessutom säger både Ängelholms och Laholms kommun att de är tveksamma till planerna eftersom vindsnurror på åsen kommer att förändra landskapsbilden. Även privatpersoner som bor i närheten av den planerade vindkraftparken motsätter sig bygget. Alltså verkar det som om de enda som är fortsatt positiva är själva byggherrarna. Kanske inte så överraskande. Låt oss hoppas att man skrotar hela planen. Jag vill heller inte att landskapet förstörs.

Nu har filosoferna gett sig in i klimatdebatten och då kan vad som helst hända. I dagens DN breder Folke Tersman ut sig som en våt filt över klimatvetenskapen. Inte nog med det. Folke har precis gett ut en bok. Den heter: ”Tillsammans, en filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat”. Ja, just det, rädda vårt klimat, för Folke han litar på IPCC. Och åberopar, som så många andra, försiktighetsprincipen.

”Om det är sannolikt att ett visst handlande kommer att leda till dåliga konsekvenser så har man skäl att ändra kurs, åtminstone om det finns mindre riskabla handlingsalternativ. Och skälet är starkare ju sämre konsekvenserna skulle vara. Om de skulle vara riktigt dåliga kan detta uppväga att sannolikheten är rätt liten. Att vänta tills man med hundraprocentig säkerhet kan konstatera att de dåliga konsekvenserna kommer att infinna sig är sällan klokt.”

Är det rimligt att använda försiktighetsprincipen i miljöfrågor? Poängen med prioritering är att fördela resurserna så bra som möjligt, givet det tillgängliga vetandet. Därför bör försiktighetsprincipen överhuvudtaget inte kunna användas för att få vågen att tippa över och ge miljön lite extra. För då blir ju fördelningen per definition inte längre den bästa möjliga. Försiktighetsprincipen handlar faktiskt om att fatta sämre beslut än vi behöver.

Gerd Leipold, ledare för Greenpeace, tvingades att erkänna att hans organisation överdriver hotet om att Arktis smälter. Den 15 juli gick Greenpeace nämligen ut med en varning om att mängden havsis i Arktis minskar så drastiskt att vi kan se fram emot isfria somrar i Arktis redan 2030. När Leipold senare blev konfronterad av BBC tvingades han att medge att uttalandet var felaktigt och en klar överdrift. Men… Leipold menar att Greenpeace uppgift är att göra sensationella uttalanden som påverkar människor känslomässigt.

Leipold admitted to the error saying, “I don’t think it will be melting by 2030. … That may have been a mistake.” He however justified the inaccurate information saying, “We as a pressure group have to emotionalize issues and we’re not ashamed of emotionalizing issues.”

I en studie som beställts av den icke helt okände Björn Lomborg har forskarteamet kommit fram till att det kan vara bättre att anpassa sig till förändrat klimat än att satsa på drastiska nedskärningar av koldioxidutsläpp.

”A total of $10 trillion spent on adaptation, ranging from research into drought-resistant crops to measures to limit a spread of diseases such as malaria, would provide $16 trillion of economic benefits over the coming century.”

Den optimala strategin vore enligt Lomborg att göra måttliga nedskärningar av utsläpp och kombinera det med en massiv insats när det gäller klimatanpassning.

Lomborg anser även att anpassning skulle i viss mån kunna lindra eventuella negativa effekter av klimatförändring.

”If it rains less you will adapt and you will use drip irrigation. If it rains more you will grow more crops and you will end up being more productive.”

Studien tar dock inte med i beräkningen effekterna av s.k. tipping points, som en massiv avsmältning av Grönlandsisen. Å andra sidan, hur stor är sannolikheten för att detta ska inträffa? Framför allt inom den närmaste framtiden?