<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Jonny Fagerström och vinden</title>
	<atom:link href="http://www.theclimatescam.se/2009/11/10/jonny-fagerstrom-och-vinden/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.theclimatescam.se/2009/11/10/jonny-fagerstrom-och-vinden/</link>
	<description>Stockholmsinitiativets blogg</description>
	<lastBuildDate>Sat, 11 Feb 2012 13:32:48 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=</generator>
	<item>
		<title>Av: Gunnar Littmarck</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/11/10/jonny-fagerstrom-och-vinden/comment-page-2/#comment-71833</link>
		<dc:creator>Gunnar Littmarck</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Nov 2009 21:40:29 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=4117#comment-71833</guid>
		<description>S.Andersson
Jag planerar en mötesturné om några veckor, men den går inte nog långt söder ut, denna gång.
 </description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>S.Andersson<br />
Jag planerar en mötesturné om några veckor, men den går inte nog långt söder ut, denna gång.<br />
 </p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: S. Andersson</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/11/10/jonny-fagerstrom-och-vinden/comment-page-2/#comment-71830</link>
		<dc:creator>S. Andersson</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Nov 2009 21:33:07 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=4117#comment-71830</guid>
		<description>Gunnar Littmarck #56: Tack för karriärtipsen, ha-ha! Jodå jag funderar nog emellanåt på att börja om bland urankärnorna, fast de feta jobberbjudandena lyser just nu med sin frånvaro. Du har också rätt i din förmodan att min risskål betalas av annan verksamhet, fast fortfarande i energisvängen, gasformig sådan.
 
Annars måste jag nog erkänna att du verkar bättre uppdaterad än mig, jag har faktiskt varit borta mer än 10 år från kärnkrafteriet. Svor faktiskt en gång att aldrig mer... Men det berodde mest på att jag var arg på svenskt yrkesförbud och Birgitta Dahl.
 
Däremot skulle jag kunna berätta ett antal mer eller mindre fantastiska och sanna skrönor om mina kärnkraftserfarenheter från Indien (ett land som jag verkligen gillar f ö), men det får anstå tills vi träffas IRL (=In Real Life).
 
 
 
 
 
 
 
&lt;!--[if gte mso 9]&gt;  Normal 0   21   false false false  DE-CH X-NONE X-NONE              MicrosoftInternetExplorer4              &lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;                                                                                                                                            &lt;![endif]--&gt;&lt;!--  /* Font Definitions */  @font-face 	{font-family:&quot;Cambria Math&quot;; 	panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; 	mso-font-charset:0; 	mso-generic-font-family:roman; 	mso-font-pitch:variable; 	mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} @font-face 	{font-family:Calibri; 	panose-1:2 15 5 2 2 2 4 3 2 4; 	mso-font-charset:0; 	mso-generic-font-family:swiss; 	mso-font-pitch:variable; 	mso-font-signature:-1610611985 1073750139 0 0 159 0;} @font-face 	{font-family:&quot;sans serif&quot;; 	mso-font-alt:&quot;Times New Roman&quot;; 	mso-font-charset:0; 	mso-generic-font-family:auto; 	mso-font-pitch:auto; 	mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;}  /* Style Definitions */  p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-unhide:no; 	mso-style-qformat:yes; 	mso-style-parent:&quot;&quot;; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:&quot;sans serif&quot;; 	mso-fareast-font-family:Calibri; 	mso-fareast-theme-font:minor-latin; 	mso-bidi-font-family:&quot;Times New Roman&quot;; 	color:black;} span.EmailStyle15 	{mso-style-type:personal; 	mso-style-noshow:yes; 	mso-style-unhide:no; 	mso-ansi-font-size:11.0pt; 	mso-bidi-font-size:11.0pt; 	font-family:&quot;Calibri&quot;,&quot;sans-serif&quot;; 	mso-ascii-font-family:Calibri; 	mso-ascii-theme-font:minor-latin; 	mso-fareast-font-family:Calibri; 	mso-fareast-theme-font:minor-latin; 	mso-hansi-font-family:Calibri; 	mso-hansi-theme-font:minor-latin; 	mso-bidi-font-family:&quot;Times New Roman&quot;; 	mso-bidi-theme-font:minor-bidi; 	color:#1F497D; 	mso-themecolor:dark2;} .MsoChpDefault 	{mso-style-type:export-only; 	mso-default-props:yes; 	font-size:10.0pt; 	mso-ansi-font-size:10.0pt; 	mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 	{size:612.0pt 792.0pt; 	margin:70.85pt 70.85pt 2.0cm 70.85pt; 	mso-header-margin:36.0pt; 	mso-footer-margin:36.0pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --&gt;&lt;!--[if gte mso 10]&gt; &lt;!   /* Style Definitions */  table.MsoNormalTable 	{mso-style-name:&quot;Table Normal&quot;; 	mso-tstyle-rowband-size:0; 	mso-tstyle-colband-size:0; 	mso-style-noshow:yes; 	mso-style-priority:99; 	mso-style-qformat:yes; 	mso-style-parent:&quot;&quot;; 	mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; 	mso-para-margin:0cm; 	mso-para-margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:11.0pt; 	font-family:&quot;Calibri&quot;,&quot;sans-serif&quot;; 	mso-ascii-font-family:Calibri; 	mso-ascii-theme-font:minor-latin; 	mso-fareast-font-family:&quot;Times New Roman&quot;; 	mso-fareast-theme-font:minor-fareast; 	mso-hansi-font-family:Calibri; 	mso-hansi-theme-font:minor-latin; 	mso-bidi-font-family:&quot;Times New Roman&quot;; 	mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} --&gt; &lt;!--[endif]--&gt;</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Gunnar Littmarck #56: Tack för karriärtipsen, ha-ha! Jodå jag funderar nog emellanåt på att börja om bland urankärnorna, fast de feta jobberbjudandena lyser just nu med sin frånvaro. Du har också rätt i din förmodan att min risskål betalas av annan verksamhet, fast fortfarande i energisvängen, gasformig sådan.<br />
 <br />
Annars måste jag nog erkänna att du verkar bättre uppdaterad än mig, jag har faktiskt varit borta mer än 10 år från kärnkrafteriet. Svor faktiskt en gång att aldrig mer&#8230; Men det berodde mest på att jag var arg på svenskt yrkesförbud och Birgitta Dahl.<br />
 <br />
Däremot skulle jag kunna berätta ett antal mer eller mindre fantastiska och sanna skrönor om mina kärnkraftserfarenheter från Indien (ett land som jag verkligen gillar f ö), men det får anstå tills vi träffas IRL (=In Real Life).<br />
 <br />
 <br />
 <br />
 <br />
 <br />
 <br />
 <br />
<!--[if gte mso 9]&gt;  Normal 0   21   false false false  DE-CH X-NONE X-NONE              MicrosoftInternetExplorer4              &lt;![endif]--><!--[if gte mso 9]&gt;                                                                                                                                            &lt;![endif]--><!--  /* Font Definitions */  @font-face 	{font-family:"Cambria Math"; 	panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; 	mso-font-charset:0; 	mso-generic-font-family:roman; 	mso-font-pitch:variable; 	mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} @font-face 	{font-family:Calibri; 	panose-1:2 15 5 2 2 2 4 3 2 4; 	mso-font-charset:0; 	mso-generic-font-family:swiss; 	mso-font-pitch:variable; 	mso-font-signature:-1610611985 1073750139 0 0 159 0;} @font-face 	{font-family:"sans serif"; 	mso-font-alt:"Times New Roman"; 	mso-font-charset:0; 	mso-generic-font-family:auto; 	mso-font-pitch:auto; 	mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;}  /* Style Definitions */  p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-unhide:no; 	mso-style-qformat:yes; 	mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"sans serif"; 	mso-fareast-font-family:Calibri; 	mso-fareast-theme-font:minor-latin; 	mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; 	color:black;} span.EmailStyle15 	{mso-style-type:personal; 	mso-style-noshow:yes; 	mso-style-unhide:no; 	mso-ansi-font-size:11.0pt; 	mso-bidi-font-size:11.0pt; 	font-family:"Calibri","sans-serif"; 	mso-ascii-font-family:Calibri; 	mso-ascii-theme-font:minor-latin; 	mso-fareast-font-family:Calibri; 	mso-fareast-theme-font:minor-latin; 	mso-hansi-font-family:Calibri; 	mso-hansi-theme-font:minor-latin; 	mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; 	mso-bidi-theme-font:minor-bidi; 	color:#1F497D; 	mso-themecolor:dark2;} .MsoChpDefault 	{mso-style-type:export-only; 	mso-default-props:yes; 	font-size:10.0pt; 	mso-ansi-font-size:10.0pt; 	mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 	{size:612.0pt 792.0pt; 	margin:70.85pt 70.85pt 2.0cm 70.85pt; 	mso-header-margin:36.0pt; 	mso-footer-margin:36.0pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --><!--[if gte mso 10]&gt; &lt;!   /* Style Definitions */  table.MsoNormalTable 	{mso-style-name:&quot;Table Normal&quot;; 	mso-tstyle-rowband-size:0; 	mso-tstyle-colband-size:0; 	mso-style-noshow:yes; 	mso-style-priority:99; 	mso-style-qformat:yes; 	mso-style-parent:&quot;&quot;; 	mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; 	mso-para-margin:0cm; 	mso-para-margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:11.0pt; 	font-family:&quot;Calibri&quot;,&quot;sans-serif&quot;; 	mso-ascii-font-family:Calibri; 	mso-ascii-theme-font:minor-latin; 	mso-fareast-font-family:&quot;Times New Roman&quot;; 	mso-fareast-theme-font:minor-fareast; 	mso-hansi-font-family:Calibri; 	mso-hansi-theme-font:minor-latin; 	mso-bidi-font-family:&quot;Times New Roman&quot;; 	mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} --> <!--[endif]--></p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: ThomasJ</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/11/10/jonny-fagerstrom-och-vinden/comment-page-2/#comment-71817</link>
		<dc:creator>ThomasJ</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Nov 2009 21:06:48 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=4117#comment-71817</guid>
		<description>Hahn ##47/48: Sorry, jag skulle eg. inte tagit upp temat öht. – är måhända [troligen] ’färgad’ visavi ’Wundermittel’…. Självklart, att precis som jag tidigare ’trodde’ [på nåt sätt] på ’AGW-et’ men efter fördjupning (?) i temat kom till annan övertygelse, är att samtliga förnuftiga, funktionella + positiva utvecklingar – oavsett vad – finner full accept hos mig, det är ju just detta som per se driver all utveckling. 
Däri ligger oxo [del av ] den frustration jag ibland känner [&amp; ger uttryck för ibland] när man har blivit ’lagd runt hörnet’ s.a.s. [”Um die Ecke gelegt”] 


(Sorry oxo för sent svar, har varit out of kompjutter pga. andra engagemang..)
 
No offence, mate! ;) 

 
Mvh/TJ </description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Hahn ##47/48: Sorry, jag skulle eg. inte tagit upp temat öht. – är måhända [troligen] ’färgad’ visavi ’Wundermittel’…. Självklart, att precis som jag tidigare ’trodde’ [på nåt sätt] på ’AGW-et’ men efter fördjupning (?) i temat kom till annan övertygelse, är att samtliga förnuftiga, funktionella + positiva utvecklingar – oavsett vad – finner full accept hos mig, det är ju just detta som per se driver all utveckling.<br />
Däri ligger oxo [del av ] den frustration jag ibland känner [&amp; ger uttryck för ibland] när man har blivit ’lagd runt hörnet’ s.a.s. [”Um die Ecke gelegt”] </p>
<p>(Sorry oxo för sent svar, har varit out of kompjutter pga. andra engagemang..)<br />
 <br />
No offence, mate! <img src='http://www.theclimatescam.se/wp-includes/images/smilies/icon_wink.gif' alt=';)' class='wp-smiley' />  </p>
<p> <br />
Mvh/TJ</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Gunnar Littmarck</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/11/10/jonny-fagerstrom-och-vinden/comment-page-2/#comment-71797</link>
		<dc:creator>Gunnar Littmarck</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Nov 2009 20:12:06 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=4117#comment-71797</guid>
		<description>S.Andersson #53
Tredje generationen fastbreeder i den ryska serien BN
har sedan 1980 drivits av i huvudsak UO2 vilket bör vara sisådar tvåtredjedelar av det svenska så kallade avfallet?
BN-800 som startar om 2år är avsevärt billigare men inte fören BN-1800 går ut på marknaden blir priset vettigt, de kommer fungera på det som kallas utarmat uran 99,3% av det som bryts.. U238 blir Pu239 som klyvs. BN-1800 beräknas vara i drift 2018-2020.
&lt;a href=&quot;http://www.world-nuclear-news.org/NN_Preparations_for_six_AP1000s_1111092.html&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;Kina är längre fram i sin masstillverkning av två olika modeller.&lt;/a&gt;
 
Det sker otroliga landvinningar var vecka nu på kärnkraftsfronten, kanske S.Andersson ska återgå till ursprunglig verksamhet?
Japan startar sin fastbreeder som stängdes 96 om några månader.
&lt;a href=&quot;http://www.world-nuclear-news.org/ENF-Japan_starts_using_MOX_fuel-0511094.html&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;Japan kommer igång med storskalig MOX-drift..&lt;/a&gt;
 
Om jag förstod dig rätt kommer du från kärnkraftsindustrin men får din risskål betald av annan verksamhet idag?
 
Indiens fastbreederprogram som ska drivas av avfallet från deras tungvattenreaktorer av kanadensisk modell startar om drygt ett år, redan den första har toriumpellets och mer uran runt härden för att skapa maximalt med nytt bränsle till deras tredje steg.
De kommande Indiska fastbreeder reaktorerna är kostnadsberäknade till 1,4$/W vilket skulle motsvara en 16GSkr för motsvarande den senaste finska reaktorns effekt.
Ville Sverige kunde vi nu få till avtal om ett tiotal av dessa reaktorer med start 2022. (5GWe till priset av 50GSkr)
Då behöver ingen slutförvaring ske.
Att det har varit olönsamt hittills beror nog på att reaktorutvecklingen stått still så länge och Uranpriset fortfarande är försumbart.
Men om nya som destruerar &quot;avfallet&quot; får de 67miljarderna som slutförvaret ska slarva bort, samt slipper straffbeskattningen, så tror jag att det kommer finnas många bra reaktorer på 2020 talet i drift i Sverige.
 
&lt;a href=&quot;http://thoriumenergy.blogspot.com/2009/11/lftr-and-msrs-achieve-doe-nes-goals.html&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;Så finns ju den bästa lösningen.&lt;/a&gt;
P.S. jag vet att S.A. vet det mesta ovan, men bloggen läses av hundratusental som inte hänger med, se bara politikern med biologutbildning...  vi gör slut på jordens resurser... gällde det med när vi destruerar kärnavfall? Det Svenska kärnavfallet skulle räcka till landets alla energisystem inkl. drivmedel i 500 år... Biologen borde vara bildad nog att inse att gräva ner det i kopparkapslar är ett extremt resursslöseri. D.S.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>S.Andersson #53<br />
Tredje generationen fastbreeder i den ryska serien BN<br />
har sedan 1980 drivits av i huvudsak UO2 vilket bör vara sisådar tvåtredjedelar av det svenska så kallade avfallet?<br />
BN-800 som startar om 2år är avsevärt billigare men inte fören BN-1800 går ut på marknaden blir priset vettigt, de kommer fungera på det som kallas utarmat uran 99,3% av det som bryts.. U238 blir Pu239 som klyvs. BN-1800 beräknas vara i drift 2018-2020.<br />
<a href="http://www.world-nuclear-news.org/NN_Preparations_for_six_AP1000s_1111092.html" rel="nofollow">Kina är längre fram i sin masstillverkning av två olika modeller.</a><br />
 <br />
Det sker otroliga landvinningar var vecka nu på kärnkraftsfronten, kanske S.Andersson ska återgå till ursprunglig verksamhet?<br />
Japan startar sin fastbreeder som stängdes 96 om några månader.<br />
<a href="http://www.world-nuclear-news.org/ENF-Japan_starts_using_MOX_fuel-0511094.html" rel="nofollow">Japan kommer igång med storskalig MOX-drift..</a><br />
 <br />
Om jag förstod dig rätt kommer du från kärnkraftsindustrin men får din risskål betald av annan verksamhet idag?<br />
 <br />
Indiens fastbreederprogram som ska drivas av avfallet från deras tungvattenreaktorer av kanadensisk modell startar om drygt ett år, redan den första har toriumpellets och mer uran runt härden för att skapa maximalt med nytt bränsle till deras tredje steg.<br />
De kommande Indiska fastbreeder reaktorerna är kostnadsberäknade till 1,4$/W vilket skulle motsvara en 16GSkr för motsvarande den senaste finska reaktorns effekt.<br />
Ville Sverige kunde vi nu få till avtal om ett tiotal av dessa reaktorer med start 2022. (5GWe till priset av 50GSkr)<br />
Då behöver ingen slutförvaring ske.<br />
Att det har varit olönsamt hittills beror nog på att reaktorutvecklingen stått still så länge och Uranpriset fortfarande är försumbart.<br />
Men om nya som destruerar &#8221;avfallet&#8221; får de 67miljarderna som slutförvaret ska slarva bort, samt slipper straffbeskattningen, så tror jag att det kommer finnas många bra reaktorer på 2020 talet i drift i Sverige.<br />
 <br />
<a href="http://thoriumenergy.blogspot.com/2009/11/lftr-and-msrs-achieve-doe-nes-goals.html" rel="nofollow">Så finns ju den bästa lösningen.</a><br />
P.S. jag vet att S.A. vet det mesta ovan, men bloggen läses av hundratusental som inte hänger med, se bara politikern med biologutbildning&#8230;  vi gör slut på jordens resurser&#8230; gällde det med när vi destruerar kärnavfall? Det Svenska kärnavfallet skulle räcka till landets alla energisystem inkl. drivmedel i 500 år&#8230; Biologen borde vara bildad nog att inse att gräva ner det i kopparkapslar är ett extremt resursslöseri. D.S.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Christopher E</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/11/10/jonny-fagerstrom-och-vinden/comment-page-2/#comment-71711</link>
		<dc:creator>Christopher E</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Nov 2009 14:39:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=4117#comment-71711</guid>
		<description>Gunnar E;

Astronauter på månen gav betydligt mer vetenskaplig information än vad en en sond kunnat göra. Billigare med sonder, visst, men betydligt sämre resultat.

Det är bara att fantisera om hur litet vi skulle vetat om tex. Antarktis idag om bara några robotsonder skulle landat där istället för forskare.

Från Apollo 15 var astronauterna tränade i geologi för att veta hur de skulle läsa månlandskapet för provtagning. På Apollo 17 var det en riktig skolad geolog med på månytan.

Jag vet att det självklart var en politisk faktor i finansieringen  månlandningarna också (precis som med acceleratorkapplöpningen i våra dagar), men det hindrar inte på något vis att det var grundforskning som utfördes av de inblandade.

På 2020-talet är det förhoppningsvis människor på månen igen.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Gunnar E;</p>
<p>Astronauter på månen gav betydligt mer vetenskaplig information än vad en en sond kunnat göra. Billigare med sonder, visst, men betydligt sämre resultat.</p>
<p>Det är bara att fantisera om hur litet vi skulle vetat om tex. Antarktis idag om bara några robotsonder skulle landat där istället för forskare.</p>
<p>Från Apollo 15 var astronauterna tränade i geologi för att veta hur de skulle läsa månlandskapet för provtagning. På Apollo 17 var det en riktig skolad geolog med på månytan.</p>
<p>Jag vet att det självklart var en politisk faktor i finansieringen  månlandningarna också (precis som med acceleratorkapplöpningen i våra dagar), men det hindrar inte på något vis att det var grundforskning som utfördes av de inblandade.</p>
<p>På 2020-talet är det förhoppningsvis människor på månen igen.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Gunnar E</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/11/10/jonny-fagerstrom-och-vinden/comment-page-2/#comment-71703</link>
		<dc:creator>Gunnar E</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Nov 2009 14:10:53 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=4117#comment-71703</guid>
		<description>Gunnar L
Nä, det visste jag intee. Spännande. Hur fick de till det samtidigt som kungahus och schejker köpte en hel del verksamhet i väst. Olika plånböcker kanske.
Månfärder---grundforskning. Därom är somliga oense. Info kan billigare hämtas med automater. Drömmen om att rymma när det blir för taskigt här?!? Är det grundforskning?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Gunnar L<br />
Nä, det visste jag intee. Spännande. Hur fick de till det samtidigt som kungahus och schejker köpte en hel del verksamhet i väst. Olika plånböcker kanske.<br />
Månfärder&#8212;grundforskning. Därom är somliga oense. Info kan billigare hämtas med automater. Drömmen om att rymma när det blir för taskigt här?!? Är det grundforskning?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: S. Andersson</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/11/10/jonny-fagerstrom-och-vinden/comment-page-2/#comment-71690</link>
		<dc:creator>S. Andersson</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Nov 2009 13:25:51 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=4117#comment-71690</guid>
		<description>Christopher E #52
Du har rätt i att kärnbränsle kan utnyttjas mer än vad som är möjligt i dagens lättvattenreaktorer. Och visst finns det ett politiskt intresse av att låtsas att man bestämt sig för att gräva ner alltihop.

Däremot finns det väl inget större &quot;marknadsvärde&quot; för utbränt kärnbränsle idag. Dels finns det inga bridreaktorer (eller andra) som är riktigt bra på att ta hand om det. Dels är det förbannat dyrt med upparbetning (som behövs). Elproducenter räknar ekonomiskt. Så länge det är billigare med &quot;jungfruligt&quot; kärnbränsle med nyupptagna uranatomer än att återvinna de &quot;begagnade&quot; så är det utbrända bränslet snarare än kostnad än en möjlig intäkt.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Christopher E #52<br />
Du har rätt i att kärnbränsle kan utnyttjas mer än vad som är möjligt i dagens lättvattenreaktorer. Och visst finns det ett politiskt intresse av att låtsas att man bestämt sig för att gräva ner alltihop.</p>
<p>Däremot finns det väl inget större &#8221;marknadsvärde&#8221; för utbränt kärnbränsle idag. Dels finns det inga bridreaktorer (eller andra) som är riktigt bra på att ta hand om det. Dels är det förbannat dyrt med upparbetning (som behövs). Elproducenter räknar ekonomiskt. Så länge det är billigare med &#8221;jungfruligt&#8221; kärnbränsle med nyupptagna uranatomer än att återvinna de &#8221;begagnade&#8221; så är det utbrända bränslet snarare än kostnad än en möjlig intäkt.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Christopher E</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/11/10/jonny-fagerstrom-och-vinden/comment-page-2/#comment-71672</link>
		<dc:creator>Christopher E</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Nov 2009 11:49:36 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=4117#comment-71672</guid>
		<description>Uffeb;

Min egen åsikt är förstås att kärnbränsle (som ju är allt annat än utbränt) inte ska slutförvaras. En gigantisk kapitalförstöring. Jag jämförde det i någon debatt med att fälla en gran, elda upp pinnarna och kottarna, för att sedan gräva ned stammen...

Är det inte huvudsakligen politik som är orsaken till den galna slutförvaringen? Marknaden borde vara intresserad av råvaran. Fast det är så klart komplicerat, en del marknadsaktörer siktar förstås på de alla skattemiljarder som ska regna över slutförvaringsindustrin.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Uffeb;</p>
<p>Min egen åsikt är förstås att kärnbränsle (som ju är allt annat än utbränt) inte ska slutförvaras. En gigantisk kapitalförstöring. Jag jämförde det i någon debatt med att fälla en gran, elda upp pinnarna och kottarna, för att sedan gräva ned stammen&#8230;</p>
<p>Är det inte huvudsakligen politik som är orsaken till den galna slutförvaringen? Marknaden borde vara intresserad av råvaran. Fast det är så klart komplicerat, en del marknadsaktörer siktar förstås på de alla skattemiljarder som ska regna över slutförvaringsindustrin.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Uffeb</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/11/10/jonny-fagerstrom-och-vinden/comment-page-2/#comment-71666</link>
		<dc:creator>Uffeb</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Nov 2009 11:26:47 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=4117#comment-71666</guid>
		<description>Christopher E #50

Jo så tänkte jag. Och en viss form av global progressiv beskattning. Ungefär som vi hanterar inkomstbeskattningen i Sverige.  :-)

Och när det gäller teknikutveckling på nivån vindsnurror, vågkraft, biogas eller etanol så håller jag med om att marknaden borde klara hanteringen. 

Lite svårare tycks det vara när det gäller exempelvis hanteringen av utbränt kärnbränsle. Ska det avfallet verkligen slutförvaras, eller kan det bli en råvara som förbrukas i en ny typ av LFTR eller MSR? 

</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Christopher E #50</p>
<p>Jo så tänkte jag. Och en viss form av global progressiv beskattning. Ungefär som vi hanterar inkomstbeskattningen i Sverige.  <img src='http://www.theclimatescam.se/wp-includes/images/smilies/icon_smile.gif' alt=':-)' class='wp-smiley' /> </p>
<p>Och när det gäller teknikutveckling på nivån vindsnurror, vågkraft, biogas eller etanol så håller jag med om att marknaden borde klara hanteringen. </p>
<p>Lite svårare tycks det vara när det gäller exempelvis hanteringen av utbränt kärnbränsle. Ska det avfallet verkligen slutförvaras, eller kan det bli en råvara som förbrukas i en ny typ av LFTR eller MSR? </p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Christopher E</title>
		<link>http://www.theclimatescam.se/2009/11/10/jonny-fagerstrom-och-vinden/comment-page-1/#comment-71659</link>
		<dc:creator>Christopher E</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Nov 2009 10:54:42 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.theclimatescam.se/?p=4117#comment-71659</guid>
		<description>Uffeb;

Aha, du tänkte mer internationellt på fördelningen. Fast principen är ju lika ändå. Fördyringar slår hårdast mot dem som har minst, individer eller stater.

Viss infrastruktur kan vara motiverad att skattefinansiera, då skatterna trots allt kommer från den tillväxt infrastrukturen möjliggör.

Att jämföra med månfärder tycker jag inte är relevant. Månfärder är grundforskning, liksom acceleratorer och partikelfysik m.m. Sådant är OK att skattefinansiera i ett läge med högt välstånd, tycker jag.

Det är däremot helt fel att tro att det är teknikutveckling att subventionera sockerrörsetanol i Brasilien eller vindsnurror som inte ens teoretiskt någonsin kan nå lönsamhet.

Sådant ska marknaden sköta själv.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Uffeb;</p>
<p>Aha, du tänkte mer internationellt på fördelningen. Fast principen är ju lika ändå. Fördyringar slår hårdast mot dem som har minst, individer eller stater.</p>
<p>Viss infrastruktur kan vara motiverad att skattefinansiera, då skatterna trots allt kommer från den tillväxt infrastrukturen möjliggör.</p>
<p>Att jämföra med månfärder tycker jag inte är relevant. Månfärder är grundforskning, liksom acceleratorer och partikelfysik m.m. Sådant är OK att skattefinansiera i ett läge med högt välstånd, tycker jag.</p>
<p>Det är däremot helt fel att tro att det är teknikutveckling att subventionera sockerrörsetanol i Brasilien eller vindsnurror som inte ens teoretiskt någonsin kan nå lönsamhet.</p>
<p>Sådant ska marknaden sköta själv.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

