Det är kanske inte så konstigt att tidningarna i det läget känner det svårt att samtidigt uppmärksamma Climategate.

–Ahrvid

Ps. ”climategate ahrvid” ger nära 500 google-träffar, men jag tror det är bara hälften av vad det bör bara. (Dels för att en del debatt är i forum Google inte sökindexerar, dels för att Google halkar efter.) Så jag har varit ”på”! (Säkert är dock minst 100 träffar från TSC, där man predikar för kören.)

Wall Street Journal, 3/12 — ”Climategate: Science Is Dying — Science is on the credibility bubble”.  Av Daniel Henninger, deputy editor of WSJ editorial page since 1989.   
http://online.wsj.com/article/SB10001424052748704107104574572091993737848.html

Falskt är det också när han försöker avfärda skeptikerna  med att säga att det var många som inte trodde på sambandet mellan rökning och cancer. Vad har det med global uppvärmning att göra? Då kan man ju hänvisa till precis vad som helst bara det gagnar ens intressen. Vi har i dagarna hört att man inte får cancer av mobiltelefoner. Hade det visat sig vara det motsatta så hade Al Gore genast passat på att förlöjliga dem som inte trodde så. Hur gick det med Y2K? Många datorer skulle stanna för att den inbyggda klockan inte skulle klara av ett årtal som börjar på 2. Vad hände? Jag kan inte minnas att det hände något alls.

Al Gores falskhet var den viktigasre orsaken till att jag blev skeptisk. När man sedan började kolla fakta, ja då rullade det ju på. Sedan kom The Great Global Warming Swindle. Där framträder människor som jag litar betydligt mer på än Al G. Lyssna bara på Nigel Calder, denne erfarne publicist av vetenskapliga rapporter, när han berättar hur IPCC vid framläggandet av sin första rapport totalt nonchalerade all etablerad forskning. Forskare som ägnat hela sitt liv åt en sak. Deras berättelse om hur de blev behandlade finns på nätet. Fy skam säger jag ! !
Anders Wilinger

Till redaktionen för Fokus: 
Omkring 20 november 2009 läckte drygt 160 MB dokumentation ut från Climate Research Unit i Storbritannien ut, ett institut nära knutet till IPCC. Institutet är bl a ansvarigt för en av de fyra största globala väderdatabaserna i världen. Skandalen kom att kallas Climategate och spred sig snabbt över Internet, trots ett initialt försök av traditionell media att tysta ned den.
  Man skulle kanske kunna diskutera ett Nobelpris för den modige insidern – innehållet var i alla fall dynamit.
  I 1079 E-mail och 72 dokumentsamlingar, snabbt verifierade som äkta, dolde sig erkännanden från vad som utgör en kärntrupp inom IPCC om exempelvis detta:
a) Manipulation av klimatforskningsdata och -metoder.
b) Systematiskt mörkläggning av data för att undvika granskning. (F ö ett brott under brittisk offentlighetslag.)
c) Erkännanden av de inblandade att de själva tvivlade på sina hypoteser.
d) Påtryckningar mot vetenskapstidskrifter, s k peer-reviewers och forskare med ”obekväm” uppfattning.
e) Rådata till nämnda, viktiga databas hade rent av slarvats bort, och kvar fanns bara den ”kompenserade” versionen, varför ingen oberoende forskargrupp kan studera om redigeringarna är korrekta.
f) Kanske mest frapperande av allt, programkod och arbetsnoteringar till programmeringen som röjde bortfiltrering av ”oönskad” ingångsdata, trasig databasstruktur, gissningar för att fylla i hål, lappningar och omlagningar av gammal Fortran-kod i en spaghettistruktur som fått erfarna programmerare att ta sig för pannan (vilket den stackars tangentbortsslaven f ö själv gjorde i otaliga utrop av frustration). Vi får komma ihåg att programkod inte ljuger, ty datorer följer slaviskt sina instruktioner, hur bisarra och förvridna de än är, utan tolkningsmån. Dessutom är dessa datorprognoser raison d’etre för klimatalarmisternas katastrofscenarion om framtiden.
g) Slutligen grovt språk, smaklösa cynismer, hot om grov misshandel av dissidenter, m m – nästan lika grovt till språket som i Fokus’ bisarra krönika ”Tig ihjäl dårlobbyn”. 
Med lögnaktiga påståenden om att Climategate i stort sett bara handlar om något bildmontage, bräcker dock T Engström de fuskande forskarnas grovheter i en konspirationssoppa som obarmhärtigt avslöjar att han inte vet ett iota om saken.
  Om man noterat att klimatet blivit kallare det senaste decennier, att IPCC:s datorprognoser spårat ur – föga överraskande då de enligt ovan har ett korthus’ stabilitet – och är kritiskt till att vi på så tunt, ja, non-existent underlag skall bakbinda mänskligheten till oräkneliga triljarder dollar i kostnad för ”klimatåtgärder”, då är man enligt Fokus mindre välbalanserade kolumnist ”kristna fundamentalister, nageltuggande antisemiter och kallsvettiga vapenrunkare”. Man är på ”yttersta högerkanten” och en ”dårlobby” som missbrukar yttrandefriheten ”till bristningsgränsen”.
  Visst, det blir smärtsamt för många, inom media och politiken, att tvingas till omprövning, när de i så många år prenumererat på klimatalarmismens predikningar. Men det är ett måste. Man kan inte stirra omfattande dokumentation och direkta bevis om fusk och manipulation, direkt i ansiktet, bara stoppa fingrarna i öronen och kvida na-na-na-na-naaa. Det vore barnsligt, och skadligt för en mänsklighet som kunde ägna sina resurser åt existerande och mycket viktigare problem än ett illusoriskt ”klimathot”.
  I och för sig är dock herr Engström uppenbarligen inte främmande för barnsligheter.
–Ahrvid Engholm

http://www.fokus.se/2009/11/tig-ihjal-darlobbyn/

Klimatkritiker är ”kristna fundamentalister, nageltuggande antiseminter och kallsvettiga vapenrunkare”.
  Adressen är redaktion@fokus.se .

–Ahrvid,
  kallsvettig vapenrunkare