Category — Debatt

Dagens ledare i Kristianstadbladet hade kunnat vara skriven av en vindkraftsaktivist. Oljan sinar, vattenkraften kan inte byggas ut mer, kolkraftverken spyr ut koldioxid och kärnkraften är också en återvändsgränd. Ja, tänker man på det viset så är det kanske inte underligt att den enda lösningen tycks finnas i vindens och solens kraft. Men en mer trångsynt ledare får man idag leta efter. Var finns visionerna? Var finns tilltron till forskning och teknikutveckling? Var finns kännedomen om hur mycket vi kan energieffektivisera? Hoppas Kristianstadsborna läser mer än sin lokala tidning.

Tack vare en flitig bloggläsare hittade jag denna artikel.

Att solen värmer märker vi tydligt i dessa dagar. Visst är det härligt att gå mot vår. Men att solen år 2050 kommer att stå för hälften av jordens energiförsörjning låter inte lika självklart som att vi (än så länge) har fyra årstider. Det tycker dock Lars Linde i dagens debattartikel i GP.

Vad säger ni andra? Realistiskt? Otänkbart?

Det är frustrerande att vara s.k. klimatskeptiker (eller bör jag kalla mig själv AGW-agnostiker?). Ibland undrar jag om det är lika frustrerande att stå på andra sidan och försöka övertyga världen om behovet av att strypa konsumtionen av fossila bränslen.

Framför allt gillar jag inte den ständiga striden mellan ”skeptiker” och ”alarmister”. Det är ett fult krig där alla grepp är tillåtna och vissa personer drar sig inte för att riktigt förolämpa och förödmjuka sina motståndare. Detta gäller båda sidorna av debatten.

Samtidigt ligger det en del i påståendet om att både skeptiker och AGW:are strävar mot samma sak: att vi ska frigöra oss från beroendet av fossila bränslen och hitta alternativa energikällor som kan försörja framtidens 9 miljarder jordinvånare.

Skillnaden är bara hur snabbt man vill att omställningen ska ske. NUMEDDETSAMMA eller när vi har långsiktigt hållbara alternativ.

Samtidigt skulle jag vilja att debatten breddades från att enbart röra klimat och koldioxid till att handla om energifrågan, om vattenförsörjningen och om andra former av miljöförstöring. Men så länge AGW-agnostiker blir stämplade som rättshaverister och idioter kan vi väl knappast förvänta oss att bli tagna på allvar i de andra frågorna heller.

Mitt mål är att ”klimatskeptiker” (i varje fall de som slåss med ärliga medel) ska ses som en ”förnuftets röst”. Hur kommer vi dit?

Nils Lundgren och Marian Radetzki har skrivit en ny artikel på Newsmill och de menar att FN:s klimatpanel, IPCC, bör skrotas.

”IPCCs nuvarande ledning, personuppsättning och arbetssätt har förstört förtroendet för klimatforskningen. Klimatpanelen bör följaktligen skrotas och ersättas av en ny. De nu etablerade nätverken och kotterierna av forskare måste rensas ut. Den nya panelen måste vara helt fri från politiska hänsynstaganden och helt dominerad av forskare vars enda uppgift ska vara att göra objektiva bedömningar av vad klimatforskningen kommit fram till. Fler professores emeriti som ju inte är beroende av tjänster och forskningsanslag kan vara en väg. Det är slående att en mycket stor del av de forskare som har vågat gå emot klimatpanelen tillhör denna grupp.”

Igår kom Stockholmsinitiativet över korrespondens mellan SMHI och University of East Anglia (bl.a. Phil Jones). UEA har tidigare hävdat att SMHI vägrat att låta dem publicera SMHI:s temperaturdata. Riktigt så är det dock inte, upplever Stockholmsinitiativet. Läs Göran Ahlgrens pressrelease samt dokumentationen bakom det hela.

Här är ett brev från UEA i vilket man ber om att publicera SMHI:s temperaturdata.

SMHI:s första svar var inte direkt nådigt.

Och nedan ett brev som skickades den 4 mars och som försöker förklara orsaken till beslutet.

Frågan är alltså, vad är det UEA gör med de rådata som kommer in? Och varför försökte Phil Jones mörka att SMHI inte är nöjda med UEA:s sätt att behandla deras data?

Här är alla dokumenten i pdf-format.

Request_from_Professor_Phil_Jones

DOC111209

Data_from_the_HadCRUT_dataset_100304

Läs även kommentarerna på Anthony Watts blogg.

I dagens DN Opinion skriver Maud Olofsson att regeringen tänker förlänga elcertifikaten till 2035 och bygga 2000 nya vindkraftverk fram till 2020. Jag tar mig för pannan! Är detta Mauds sätt att säkra framtidens energiförsörjning?

”Den gångna vintern har i många avseenden varit extrem”, skriver Maud Olofsson. ”Under denna period har många av de svenska kärnkraftsreaktorerna stått stilla, samtidigt som vi tärt på vattenkraftsmagasinen.”

Och lösningen heter, hör och häpna: ”Regeringens slutsats är att vi i alltför hög grad är beroende av bara två kraftslag: vattenkraft och kärnkraft. (…) För att skapa en långsiktigt robust elförsörjning behöver vi ett tredje ben, en kraftfull utbyggnad av förnybar energi.”

Alltså, i framtiden, när decemberstormen kommer med sju ton snö, ska vi lita till vindkraften. Dags att emigrera?

”Några få fel betyder ingenting för huvudinnehållet i klimatpanelens rapport”, hävdas det från AGW-håll. Men är det i själva verket inte så att de s.k. felen handlar om fundamentala saker, sådana som den globala uppvärmningens eventuellt negativa konsekvenser? Som ju en av er så riktigt påpekade är sannolikhet och risk två skilda saker. Risk är sannolikhet gånger konsekvens. Om konsekvenserna av den globala uppvärmningen inte är farliga då är även risken noll.

Nu har det visat sig att glaciärerna i Himalaya INTE smälter oroväckande snabbt, att havsnivån INTE stiger alarmerande fort, att uppvärmningen INTE kommer att förstöra 40% av Amazonas och att den INTE kommer att minska skördarna i Afrika.

Nyligen gick WMO med en rapport om att man inte kan påvisa att antalet stormar har ökat mellan 1970 och 2004.

”Thus, considering available observational studies, and after accounting for potential errors arising from past changes in observing capabilities, it remains uncertain whether past changes in tropical cyclone frequency have exceeded the variability expected through natural causes.”

Och kraftigare nederbörd då, hur är det med den saken?

”…a detectable change in tropical-cyclone-related rainfall has not been established by existing studies.”

Kontentan är alltså:

”…we cannot at this time conclusively identify anthropogenic signals in past tropical cyclone data.”

Nu är det alltså dags att ställa sig frågan: är då en eventuell fortsatt global uppvärmning en risk? Om inte, varför ska vi bry oss om den?

Det verkar som om de verkliga ”förnekarna” nu finns på AGW-sidan. Al Gore vidhåller fortfarande att antalet stormar kommer att öka, att nederbörden har ökat och att isarna smälter oroväckande fort. ”Vi kan inte önska bort den globala uppvärmningen”, säger Al Gore och jag börjar återigen undra över hans mentala tillstånd.

Ovanstående klipp kommer från dagens Sydsvenska Dagbladet. Roligt att se att allt fler journalister vågar ifrågasätta IPCC:s auktoritet. Tidigare var det likställt med dödssynd att göra det.

Ann-Charlotte Marteus, en av mina absoluta favoriter när det gäller svenska kronikörer (ironi) skriver idag i Expressen om klimatskeptiker och IPCC:s falnade gloria. Hennes poäng? Ta inte ut segern i förskott, klimatförnekare. En kall vinter bevisar ingenting. Och ett par småfel i en tusensidig rapport gör den inte värdelös.

”Visst, FN:s klimatpanel har klantat sig. Men det har inte plötsligt blivit smart att tjacka stadsjeep”, skriver Marteus på sitt oefterlikneliga sätt.

”Tänk om växthuseffekten är båg. Vilken – lättnad. Tänk om man bara kan börja bränna på, shoppa loss, dansa i bensin som en salongsberusad nyliberal!”, fortsätter hon och konstigt nog tycker jag att det snarare är hon som hånflinar. Hånflinar åt oss som inte vill ta domedagsprofetiorna på allvar, som inte tror att jorden håller på att gå under, som misstror att koldioxiden är ett gift i naturen.

För visst är det en klimatkatastrof på gång.

Felaktigheterna i rapporten berör ju bara ”symptomen på växthuseffekten, inte själva sjukdomen: den ökande koncentrationen av växthusgaser i atmosfären som förvrider klimatet.” [Visst är det vackert skrivet? Marteus borde ge ut en bok om klimathotet. Och ja, detta är också ironi.]

Var finns logiken i satsen ovan, undrar jag? Om nu symptomen på växthuseffekten inte är så allvarliga som det påstås, hur kan då sjukdomen ”förvrida” klimatet?

För mig är det ganska klart. Marteus VILL att det ska vara riktigt illa. Hon VILL att jordens klimatsystem ska kollapsa. Varför? Jo, för att det bekräftar hennes ”förvridna” (?) syn på människan som ett virus som orsakar en ”sjukdom”.

Den människosynen har jag väldigt svårt för. Lika svårt har jag för Ann-Charlotte Marteus (och vice versa, är jag säker på ).