Category — Klimathumor

Inför det nya året så är det inte ovanligt att folk avger nyårslöften som på olika sätt kan göra året till en bättre tid, både för sig själv och för andra. Här är ett förslag på en lista med några nyårslöften som bloggen Real Science tycker att klimatforskare bör göra:

1. Jag skall erkänna att uppvärmningen har varit mycket långsammare än vi trodde
2. Jag skall erkänna att havsytans höjning på senare tid alls inte är ovanlig eller hotande
3. Jag skall erkänna att våra förutsägelser om minskat snötäcke var fel
4. Jag skall erkänna att de arktiska temperaturerna är cykliska, och att vi inte har en aning om vad som kommer att hända med den arktiska isen de närmaste 50 åren.
5. Jag skall erkänna att våra prognoser om arktisk uppvärmning har varit misslyckade
6. Jag skall erkänna att isbjörnspopulationen inte är hotad
7. Jag skall erkänna att klimatmodellerna inte visat sig dugliga, och att de inte är något annat än forskningsprojekt
8. Jag skall erkänna att det fanns en varm period under medeltiden
9. Jag skall erkänna att Lilla Istiden har funnits
10. Jag skall erkänna att data från yttemperaturerna manipulerats och är kontaminerade med urbana uppvärmningseffekter
11. Jag skall sluta med att hitta på data där det inte finns några
12. Jag skall hederligt möta skeptiker i öppna diskussioner
13. Jag skall sluta med att försöka hindra skeptiker från att publicera
14. Jag skall erkänna att glaciärer har minskat under hundratals år
15. Jag skall sluta att tala om för folk att klimatet blir alltmer extremt, utan att ha några bevis
16. Jag skall erkänna att antalet orkaner minskar
17. Jag skall erkänna att antalet svåra tornados minskar
18. Jag skall erkänna att torrperioderna var värre förr
19. Jag skall erkänna att ansträngningar att stänga ned kraftanläggningar kan ha mycket allvarliga konsekvenser för framtiden
20. Jag skall själv betala för mina flygresor till klimatmöten på tropiska ställen som Cancun istället för att använda skattebetalarnas pengar till politisk aktivism
21. Jag skall erkänna att det inte finns någon värme som försvunnit
22. Jag lovar att publicera alla data och inte slarva bort dem.
23. etc. etc. etc.

Själv har jag lovat att bli snällare i mina inlägg och kommentarer här på TCS.
Ingemar Nordin

Nyheten för dagen är att Jonas Sjöstedt valts till ny ledare för Vänsterpartiet. Han har som ett av de tunga vallöftena lovat att lansera (v) som det främsta ”klimatpartiet”. Som av en händelse rapporterar idag också media att en annan känd kommunist gått och haft precis samma funderingar hemma på sitt håll. Fidel Castro tycks ha ”vaknat till” och reagerat på USA nyfunna rikedomar, skiffergas och olja, och föga överraskande kommit fram till att USA nu kan orsaka jordens undergång. Kommunisterna lyckades inte med Sovjetunionens och fredsrörelsens hjälp krossa demokrati och marknadsekonomi, så nu försöker man ”väcka upp massorna” igen.

Skämt åsido, men det är inget nytt att klimatfrågan tycks vara ett älskat vapen för vänstern och miljörörelsen för att komma åt demokratierna i väst. Låt vara ett vapen med grönmärkt ammunition (=laddblind ammunition i militär terminologi).

Jag har stor respekt för Jonas Sjöstedt som debattör och politiker även om jag inte delar hans uppfattningar. Vänstern kunde nog ha gjort betydligt sämre val i denna fråga. Hotet mot Socialdemokratin och Miljöpartiet kan bli betydande med Jonas vid rodret. Dock tror jag att inte att (v) kommer att plocka några röster på just klimatfrågan, där tror jag Sjöstedt gör en felprioritering. Det finns andra områden där (v) möjligen har betydande poäng att plocka, inte minst från just Socialdemokratin, vilket i så fall är beklagligt. Om man lyckas plocka röster från Miljöpartiet kan vara det samma, det är samma ”skrot och korn” för mig. Låt oss dock hoppas att den yttersta vänsterflygeln i svensk politik fortsätter med intern splittring och att byta röster med varandra. Klimatfrågan är dock sannolikt en Svartepettter för det parti som vill profilera sig på den.

De flesta av de 15 000 delegaterna samt cirka ytterligare 20 000 från NGOs , media och andra organisationer ägnar sig åt annat än att förhandla. Att demonstrera t.ex..  Men några Greenpeaceaktivister fick inte stanna så länge utan blev utslängda.

Durban är också känd för sina beach parties , och en del ägnade sig åt det.

Några ställde till med bröllop.

Det enligt mitt tycke roligaste och mest spektakulära upptåget var dock när Lord Monckton hoppade fallskärm i ett försök att stoppa klimathysterin

Ingemar Nordin

SvD, DN

Nu går Durbankonferensen in på slutspurten. Det är under torsdag-fredag och kanske ända fram till lördag morgon, som de verkliga förhandlingarna börjar – eller inte. Sannolikt kommer dramatiken att öka under fredag eftermiddag, och på lördag kommer det att presenteras ett urballat slutdokument under applåder för framgångarna i Durban:

–        Man körde ju i alla fall inte i diket…

–        Man har ju en lysande färdplan till nästa möte…

–        Alla är fortfarande med…

–        Bla, bla, bla…

Hur många pekoral till orkas det med. Inte många hoppas jag.

I går den 7/12  talade Lena Eek vid klimatkonferensen i Durban, hon talade sig varm för ett andra åtagande inom Kyoto och föreslog också att man i Durban skulle ge liv åt det man diskuterat i Cancun i fjol. Talet innehöll också uppmaningar om att vi inte kan lämna Durban utan att ha tagit itu med utsläppen och hon berömde också den svenska koldioxidskatten och bla, bla, bla.

I den allmänna yran omkring Durban verkar Regeringen nu också vara beredd att kasta bort mångmiljardbelopp genom att annullera utsläppsrätter istället för att sälja dem. Hur ser mandatet ut för detta kan man fråga sig? Skattebetalarna är sannolikt inte tillfrågade. Svenska regeringen har tidigare varit öppen för att eventuellt kunna sälja en del av de tilldelade utsläppsrätter som har blivit över. Det skulle innebära pengar i statskassan för Sveriges del men utsläppen skulle hamna i atmosfären på något annat lands bekostnad. Det här har kritiserats inte minst från miljöhåll. -”Balansen mellan klimatåtaganden och möjligheter att göra undantag är inte bra”, säger miljöminister Lena Ek. Dagens understatement om ni frågar mig, men det är kanske inte så som Lena Eek tänker.

Fredrik Reinfeldt däremot, anses ha abdikerat från klimatfrågan sedan Köpenhamnmisslyckandet. I alla fall tycker Svante Axelsson det.

Kina ansågs ju för ett par dagar sedan ha svängt och blivit villiga att skriva på ett bindande avtal men tydligen var det en liten ”anka”. Kina har flera krav för att skriva på ett sådant avtal och det handlar om relativt långt fram i tiden. Även Brasilien bromsar. – ”Vi skulle kunna godkänna ett internationellt klimatavtal redan i dag, men det måste vara robust och bygga på det vetenskapen säger är nödvändigt och därmed något som kommer att göra skillnad i kampen mot klimatförändringarna”, säger Brasiliens klimatförhandlare Luiz Alberto Figueiredo. Tidningen Dagen har tydligen också blivit klimatfrälsta precis som det övriga svartrocketablissemanget. Detta var det avgörande skälet till att jag lämnade Svenska Kyrkan redan förra året.

Birger Schlaug myser över att ”den kinesiska regimen kan diktera fram storsatsning på ny teknik och individuella koldioxidkonton där Storebror ser allt. Man kan – mer eller mindre formellt – diktera fram produktion av billiga LED-lampor, billiga solceller och billiga vindkraftverk. Stora statligt kontrollerade bolag kan ta långsiktiga beslut som leder till åtskilliga förlustår innan det svänger, medan den fria marknaden i neodemokratisk ordning stirrar på kvartalsrapporter. Den privatiserade senkapitalismen har blivit alltför kreativ för sitt eget bästa”, skriver Schlaug på sin blogg samtidigt som det gråts några krokodiltårar över demokratin. Kina räddar världen – igen.

Vi hoppas att Ingemar nu på lördag – söndag drar kontentan ur dessa två veckor i Durban med en liten analys, eller hur Ingemar?

Skönt att få komma hem från Durban nu, Det har varit jobbiga veckor

Jonny Fagerström, TCS i Durban

Prince Philips (Hertigen av Edinburgh) uttalande om vindkraft nyligen fortsätter att inspirera media i hela Storbritannien

Hertigen av Edinburgh har sagt precis det vi alla tänker angående våra usla vindkraftverk, säger Clive Aslet i The Telegraph i en rätt rolig artikel.

Vid 90 är han fortfarande lika skarp som någonsin.  Än en gång har den kungliga familjen sagt vad vanliga människor, som inte lyssnar till opportun media, länge har känt. Hans son må ha kallat vindkraftparker som besudlar våra berg och våra hav, viftande med sina jättelika armar, för en ”en monstruös böld”. Prins Philip valde ”skam”, vilket är helt rätt. De politiker som prackade dem på oss bör sättas i stock.

Vindkraftparker är Blairism inkarnerat. För att verka stor ute på den internationella arenan, tvingade han England till löjligt överambitiösa mål för att minska våra utsläpp av växthusgaser.  Som vanligt var det ett glittrande skyltfönster betalt med ett system så invecklat att de flesta människor först nu har insett att den som ytterst betalar är – konsumenten.

Vi betalar alla generöst för vindkraftens subventioner, något som fördyrar våra elräkningar. Varför? Till skillnad från andra former av energi, vilket skulle ha krävt att staten tar ansvar för att bygga stora anläggningar, kan kostnaden finansieras genom en handel med elcertifikat. Det fungerar så här. Kraftbolagen är skyldiga enligt lag att leverera en viss del grön energi, och om de inte uppfyller målet, får de böter. Pengarna från försäljningen är betydligt mer attraktiva för vindspekulanterna än värdet av energin som produceras. Kraftbolagen flyttar bara över kostnaden på de fattiga satar som köper sin el. En skam, som hertigen säger! Men för Blair var det mycket bättre än att konfrontera ett beslut som kunde ha skapat impopularitet. Det är dock oundvikligt för vår framtida energiförsörjning att vi nu tvingas bygga fler kärnkraftverk.

I högkonjunktur, när ekonomin växer, kan systemet ha varit som den extra choklad du inte borde ätit. Ingen märker det så länge kostymen släpps ut. Vi har nu noterat att byxlinningen inte är oändligt elastisk. Men precis som midjan har kostnaden för grön energi svällt upp och våra räkningar också, som Lord Marland från Institutionen för energi och klimatförändring avslöjade i överhuset förra månaden till hela 7,1 miljarder pund. Det blir dock snart ännu värre. Enligt Renewable Energy Foundation, vars summor hittills har visat sig vara korrekta kommer den siffran att ha stigit till cirka 40 miljarder pund år 2020 – det är mellan 6-8 miljarder pund per år, nästan allt går till vindindustrin.

Alla har väl märkt att vindkraftverk bara producerar el när det blåser. Under en kall dag, när landet tänder upp sina elektriska filtar – ingen vind. Även om några turbiner snurrar kommer detta bara att vara en droppe i havet och vi kommer att bomma våra utsläppsmål med flera mil. Och när vintern fortskrider kommer livet för några av de fattigaste i samhället ha blivit ännu mycket svårare på grund av det. Mat och bränsle går upp i pris, bränsle med mer än det behövt göra på grund av dessa usla vindkraftparker. Vi behöver mer forskning om förnybar energi, för att hitta teknik som kan fungera. Men det finns ingen form av grön energi, förutom kärnkraft, som är redo att ta över efter konventionell kraftproduktion. Eftersom priset på fossila bränslen stiger, kommer dock entreprenörerna att hitta sätt att producera energi billigare. Regeringen försökte pricka in en vinnare och valde vindkraft, de valde fel. Kasta ut dem. Kasta ut energiminister Chris Huhne, och ge ansvaret till dem som förstår ekonomi.

Väldigt lite uppmärksamhet har riktats mot avsikten att minska subventionerna för vindkraft. Inte mycket, märk väl, och inte nog, men tillräckligt för att sända en signal till blivande investerare att detta inte kan fortsätta i oändlighet. Vi kan inte fortsätta förstöra landskapet och spendera pengar vi inte har. Hårt väder på gång för vindkraftsparker alltså! Det kan inte komma en dag för tidigt.

Det går bra för våra artiklar på Newsmill! Båda har hängt kvar på tioitopplistan över två dygn nu. Vi tackar för uppmärksamheten. Vill ni att artiklarna skall vara kvar ytterligare ett par dygn så läs dem en gång till och kommentera mera.

Lars Berns och Stockholmsinitiativets artikel om Volvo

Jonny Fagerström och Björn Törnvalls, Föreningen Svenskt Landskapsskydds, artikel om Energimyndigheten

I veckan har det utspelats ett lite märkligt drama kring en mycket prestigefylld kartbok, mer bestämt om Grönlandskartan i HarperCollins Times Atlas. Man har nämligen gjort Grönland betydligt grönare än verkligheten. På kartan så är istäcket på ön reducerad med 15% sedan 1999. Dvs, man hävdar med bestämdhet att isen smält så mycket på bara 12 år! Om detta kommenterar utgivarna:

“ för första gången så måste den nya utgivningen (av atlasen) ta bort 15% av Grönlands en gång permanenta istäcke – vilket förändrar en yta motsvarande UK och Irland till ’grön’ och isfri.”

Och vidare:

“Detta är ett konkret bevis på hur klimatförändringen ändrar planetens yta för evigt – och att den gör så i en alarmerande och accelererande takt”

Man tar sig för pannan. Har alltså det postmodernistiska tänkandet även spridit sig in i kartografins anrika och traditionsfyllda värld? Kan man förändra världen bara genom att rita en ny karta?

Mycket riktigt så har den nya Times Atlas (med det facila inköpspriset på £ 150) blivit hårt kritiserad av en så gott som enig expertis. Grönlandsisen har möjligen minskat med 0,1%, inte med 15%. Atlasen anger områden som täcks av flera 100 meter is helt felaktigt som ”gröna”. Man får anta att utgivarna av Times Atlas anser att intet pris i termer av trovärdighet och prestige är för stort för att gynna ”saken”. Läs mer t.ex. här, här och här.

Nu till knorren:

Den välkände bloggaren på The Telegraph, James Delingpole, skrev en satirisk artikel om hur Times Atlas i sin aktivistiska nitiskhet även funderar på att radera bort Maldiverna, Tuvalu och stora delar av Bangladesh. Detta eftersom dessa landområden ändå kommer att sjunka under havsytan – allt enligt klimatalarmisternas (inklusive FN-chefens) budskap.

Vissa har tagit detta skämt på största allvar och protesterat å det kraftigaste. Ahmed Mahlouf, ordförande för Maldivernas Progressive Party of the Maldives (PPM), sände ut ett pressmeddelande som dels informerade folket om beslutet att ta bort Maldiverna från kartan, dels fördömde president Mohamed Nasheeds jippo med att inför världen visa hur man håller regeringssammanträden under vattnet och på så sätt bidra till att ”radera ut landet, radera ut religionen och radera ut folket”.

Ja, man bör nog vara lite försiktig, och försöka hålla sig till fakta, när man gör nya kartor.

Ingemar Nordin

En liten kul historia så här på morgonen. Tydligen drabbades sajten Campingglädje av kraftig uppvärmning alldeles nyligen.

Kvarnsö Camp & Vandrarhem rapporterades hålla 68 grader, vilket kan anses vara tämligen rekordartat. Väderdata levererades av normalt sett pålitliga yr.no. Efter lite forskning visade sig dock att campingens höjd över havet av någon anledning varit inställd på -9999 m.

Idag ser Campinggjädje ut som vanligt och varmast just nu är Hyppelns gästhamn med 9 grader.

Katastroferna i Japan har nog varit i allas sinnen denna vecka. När de första meddelandena och bilderna kom för en vecka sedan var det svårt att fatta.

Många har kommit med bildtips under veckan och med synpunkter på balansen i nyhetsrapporteringen – det är ju så mycket mer än problemen med kärnkraftverken – och framförallt ett stort mänskligt lidande. Kanske framgår det i all tydlighet från denna serie av Före/Efter-bilder.    Helt otrolig förstörelse.  Notera att det finns ett ”handtag” på bilderna som man kan dra höger-vänster, och att det finns en länk till en del 2 längst ner.

Jag hoppas att ni ändå uppskattar några mer dämpade skämt i ”fredagsroligt-anda”  från den värld vi själva lever i. Vi kan börja med förslag till kvällsmotion:

Vi har det egentligen rätt bra, de flesta av oss, mesta delen av tiden. Jag såg också ett bra citat av en ”Clive Hamilton” i en annars sned artikel i SvD’s ”Under strecket” i går, av en Kjell Andersson, (biolog och frilansskribent) , ”Vi tror på den heliga tillväxten”. Bara klimatreligion i övrigt i KA:s artikel. 

Citatet om konsumerismen från C H var: ”Folk köper saker de inte behöver med pengar de inte har för att imponera på människor de inte tycker om”. Så sant.

Under de senaste månaderna har jag varit på en maillista utanför TCS, där ett längre meningsutbyte mellan några av oss och en välkänd klimatforskare uppstod. Av någon anledning kommer jag ofta att tänka på detta klipp, när diskussioner med auktoriteter låser sig:

Själv har jag inte skrivit mycket sista tiden, delvis pga att jag inte återhämtat mig från en förkylning, men måste ändå flänga mellan två disputationer i Stockholm och Uppsala i dag. Hoppas inte snön blir besvärlig. I morgon lördag var jag egentligen trippelbokad, men måste tyvärr avstå från alla tre inbjudningarna.  Slutligen – ta vara på er – och tänk er för innan ni gör några knapptryckningar på datorn:

Och tack Maggie, för vad som tydligen var en lysande insats i Debatt i går – jag har inte hunnit se det ännu på SvT Play.