Det kan bli vargavinter även i år upplyser meteorologerna i Helsingborgs Dagblad. Orsaken är att NAO (North Atlantic Oscallation) befinner sig i negativ fas.

”Före fjolårsvintern hade detta inte inträffat på åratal”, skriver HD. ”Då var standardläget i stället att NAO var inne i en positiv fas med varma sydvästvindar som gav milda, nästan snöfria vintrar i Nordeuropa.”

Meteorologer världen över diskuterar nu om hur länge den negativa fasen kan tänkas hålla i sig. Den startade i december 2009 och har bestått sedan dess, vilket är den längsta perioden på 40 år.

”Det fascinerande är att man känt till det här fenomenet väldigt länge men har ingen aning om varför det uppstår”, säger Per Kållberg på SMHI.

Och det är klart, vet man inte varför den uppstår så är det rätt svårt att säga hur länge den varar.

Helt klart är dock att vargavintern jobbar för klimatskeptiker. Det spelar ingen roll hur mycket man för gemene man förklarar att väder och klimat är två vitt skilda saker och att det mycket väl kan vara rekordvarmt på övriga jordklotet samtidigt som vi fryser häcken av oss i Svedala. Det som räknas är det runt omkring. Det var delvis därför James Hansen lyckades så bra inför den amerikanska kongressen den rekordvarma 23 juni 1988. Om projektionerna inte stämmer överens med verkligheten vi lever i är det ganska svårt att hamra in i den envisa svenska skallen att världen håller på att koka sönder.

Så tyvärr, AGW-vänner, blir det rekordkallt i år igen så ligger ni ganska risigt till inför kommande årets opinionsundersökningar. Oavsett hur mycket skog som brinner i Australien.

PS I Sydsvenskan får vi veta att det paradoxalt nog är helt normalt att vintrarna blir kallare när världen blir varmare.

Pierre Gosselin, som driver bloggen NoTricksZone, gjorde mig uppmärksam på att man i Tyskland påbörjat någon slags häxjakt på klimatskeptiska forskare. Ett antal tyska parlamentariker kräver nu att den tyska regeringen ska ta aktivt avstånd från oliktänkande i klimatfrågan. En anledning till skeptikerjakten är förmodligen EIKE-konferensen i december, där bl.a. många AGW:ares hatobjekt Fred Singer väntas delta.

Pierre Gosselin har översatt till engelska den fråga som lämnats in till den tyska regeringen, och jag översätter i min tur delar av den till svenska.

***

Från Parlamentarikerna: Dr. Hermann Ott, Bärbel Höhn, Hans Josef Fell, Sylvia Kotting-Uhl, Oliver Kriseher, Undine Kurth (Quedlinburg), Nicole Maisch, Dorothea Steiner och partiet BÜNDNIS 90/DIE GRÜNEN (ALLIANS 90 / DE GRÖNA)

Ämne: Förnekare av klimatförändring i koalitionsregeringen

Så kallade ”klimatförändringsskeptiker” eller ”klimatförändringsförnekare” har under många år förekommit inom den amerikanska politiken. Deras inflytande på USA:s politik är inte oväsentligt. De stöds och sponsras huvudsakligen av företag inom den fossila industrin, som Exxon (Esso) och Koch Industries. Nu verkar det som att deras inflytande ökar i Tyskland och i Europa. Under de gångna veckorna har flera olika pressmeddelanden och andra rapporter om att CDU och FDP erbjudit vissa klimatförändringsförnekare tillgång till ett diskussionsforum figurerat i Financial Times Deutschland och nyhetsmagasinet Der Spiegel. Man har även rapporterat att vissa parlamentariker inom CDU och FDP är positivt inställda till idéer som lagts fram av klimatförnekaren Fred Singer. Detta, tillsammans med en rad andra aktiviteter av så kallade klimatskeptiker, tvingar oss att fråga den tyska regeringen om dess bedömning.

Vi frågar den tyska federala regeringen:

1. Känner den tyska regeringen till en vetenskaplig studie som genomgått peer review och som ifrågasätter att klimatförändringen orsakas av människan och har denna artikel i så fall stöd i vetenskapliga data?

2. Förekommer det enligt den tyska regeringen någon vetenskaplig diskussion om huruvida klimatförändring verkligen äger rum och om människan har en betydande inverkan på klimatet?

3. Känner den tyska regeringen till den amerikanske fysikern Fred Singers publikationer i klimatfrågor? Hur bedömer den tyska regeringen Singers rykte när det gäller klimatfrågor?

(…)

5. Är den tyska regeringen medveten om andra idéer som Mr Singer lagt fram? Vad anser ni till exempel om att han ifrågasatt riskerna med passiv rökning, att han bestred det faktum att ozonlagret skadas av CFC, eller att han trivialiserade surt regn? Med detta som bakgrund, hur bedömer ni Mr Singers trovärdighet när det gäller klimatfrågor?

6. Är det tyska regeringen medveten om vem som finansierat Mr Singer? Är ni medvetna om de bidragsgivare som, likt Exxon och Koch Industries, finansierar klimatförändringsförnekarnas aktiviteter i Tyskland?

(…)

8. Finns det röster inom den tyska regeringen som ifrågasätter antropogena orsaker till klimatförändring?

(…)

11. Principiellt sett, samtycker den tyska regeringen till att publika medel används för att sprida klimatförnekarnas (sådana som Fred Singer) idéer?

***

Allt detta alltså för att vissa människor inte sällar sig till den politiskt korrekta versionen när det gäller klimatfrågan. Vad som kommer att hända vet vi ännu inte. Hur kommer Angela Merkels regering att ställa sig i den här frågan? Kommer klimatförnekare att stämplas som dissidenter? Kommer man att i fortsättningen få svära in till parlamentet med orden: ”Jag erkänner att människan är huvudorsaken till pågående klimatförändring”? En aning olustigt känns det allt.

PS Även Lubos Motl på The Reference Frame har skrivit ett inlägg om detta.

Jaha, vad säger man? Kvällens Vetenskapens värld skulle antagligen föreställa ett försök att på ett objektivt sätt belysa klimatfrågan. Man började med skeptiker, vävde in Oreskes och slutade med AGW:arnas sågning av hela skeptikerkåren. Ungefär så.

Bästa uttalandet var när Gavin Schmidt kommenterade mailet om att man till varje pris ska hindra skeptikermaterial att nå IPCC, även om man så måste omformulera vad peer-review innebär. ”Det är ett skämt, ser ni inte det?”, sa Schmidt. ”Det är ju ett utropstecken sist.”

En annan pärla är bilderna på Phil Jones övergiven på en parkbänk.

Kommentarer, ni som har tittat?

PS Visst är jag partisk, men jag tycker ändå att både McIntyre och McKitrick ger ett betydligt mer förtroendeingivande intryck än Mann och Schneider.

Ni som använder mikrobloggen Twitter känner kanske till att en kille som heter Nigel Leck nyligen introducerat något han kallar för @AI_AGW. Det är en automatisk funktion som systematiskt söker av alla tweets och reagerar på sökord som vanligen används av klimatskeptiker. När roboten hittat en tweet som förmodas härstamma från en klimatskeptiker svarar den automatiskt med en lämplig AGW-ramsa. De som känner sig orättvist drabbade, t.ex. AGW-företrädare som av någon anledning använder ett ”felaktigt” uttryck, skrivs upp på en white list för att garantera att de i framtiden inte kan komma att betraktas som avfällingar.

Så här funkar det. Jag skriver en radda skeptiska påståenden:

Och roboten svarar:

Försök dock inte att argumentera med @AI_AGW. Det är som att tala till en vägg.

Ni har säkert sett och läst att stora företag som BP påstås sponsra ”klimatförnekande” amerikanska politiker. Nu utpekas även ett antal europeiska bolag, bl.a. BASF och Bayer. Och styrelseordföranden för svenska BP, Carl-Henric Svanberg, avkrävs svar av självaste Naturskyddsföreningen.

Men bortsett det absurda i att jaga människor och organisationer som ger bidrag till politiker som inte köper AGW (för det är ju att konstatera att skepticism mot AGW är något omoraliskt och olagligt) så är det verkligen dags att skrota epitetet ”förnekare”.

Kan inte ni, snälla snälla AGW:are, förstå att ingen FÖRNEKAR klimatet. Ingen förnekar heller klimatförändring (mer än möjligen någon totalstolle som inte fattat någonting). Få ”förnekar” att människan påverkar sin närmiljö och det lokala klimatet. De flesta accepterar att CO2 är en växthusgas som bidrar till växthuseffekten. Det finns till och med en hel del skeptiker som anser att våra utsläpp av CO2 i någon mån bidrar till den uppvärmning som observerats under 1900-talet. Vi vet också att fossila bränslen inte är någon långsiktigt hållbar lösning och är lika måna som ni om att hitta bättre, billigare och mer miljövänliga energikällor.

Är det inte dags att sätta punkt för våra schismer och enas om sådant som vi alla stödjer?

Känner ni till Judith Curry? Det borde ni göra. Under det senaste året har Judith Curry nämligen gjort något som tidigare varit tabu i AGW-kretsarna: hon har börjat tala med skeptiker. Hon menar att det finns flera skeptiker som kommer med sunda argument.

“Yes, there’s a lot of crankology out there,” säger hon. “But not all of it is. If only 1 percent of it or 10 percent of what the skeptics say is right, that is time well spent because we have just been too encumbered by groupthink.”

Judith Curry är djupt kritisk mot IPCC och dess processer. Få forskare skulle hävda att IPCC är perfekt, men Curry anser att klimatpanelen behöver genomgå en ordentlig reform. Hon går så långt att hon anklagar IPCC för korruption.

“I’m not going to just spout off and endorse the IPCC, because I think I don’t have confidence in the process.”

Läs mer om Judith Curry i en ganska överraskande artikel i Scientific American.

Hatten av för Judith. När man respekterar andra möts man själv av respekt.

”Det finns ingen plan B när det gäller klimatet”, skriver Maria Ferm, språkrör för Grön Ungdom och måhända blivande språkrör för hela miljöpartiet. Hon har dock fel. Det finns visst en plan B. Skulle det, mot all förmodan, visa sig att AGW är ett reellt hot så har vi faktiskt indentifierat ett antal geoengineering-åtgärder som skulle kunna sätta stoppa för fortsatt uppvärmning. Missförstå mig rätt. Jag tror inte att AGW är något problem. och jag tror heller inte på geoengineeing. Men möjligheten finns där trots allt, även om Maria Ferm inte låtsas om det.

Vi kan inte ”förstöra” klimatet. Möjligen kan vi bidra till att förändra det. Maria Ferm är en tvättäkta klimatalarmist. Tror du på människans förmåga och att världen hela tiden håller på att bli bättre så röstar du på annat än mp.

Letar ni efter klokskap kommer ni kanske inte att hitta det på Klotet. Däremot finns där en nyskriven artikel som försöker utröna om alla värmeböljor, oväder, översvämningar m.m. kan bero på människans inblandning i klimatsystemet.

Meteorolog Colin Jones vid SMHI vill varken bekräfta eller förneka att den senaste tidens katastrofer (är de verkligen fler idag?) beror på mänsklig påverkan.

”De extrema händelser som händer nu har hänt förut i tiden också. Så det kan ha naturliga skäl.”

Deliang Chen, professor i fysisk meteorologi vid Göteborgs Universitet och huvudförfattare till kapitel 1 i IPCCs kommande rapport AR5, säger dock trosvisst:

”Tittar man på de senaste 10, 30, 50 årens meteorologiska data så inte bara tror vi utan VET att extremhändelserna blivit vanligare och ökat i intensitet och att det har med klimatförändringar att göra.”

Blanda inte ihop väder och klimat, brukar vi höra. Det är lite som ”en svala gör ingen sommar”. En ovanligt bister vinter gör ingen istid. Och en sommars rekordtemperaturer gör ingen klimatkatastrof.

Det är viktigt att komma ihåg för alla som diskuterar klimatförändring. På min Facebook-sida uppstod igår kväll en ganska upphetsad debatt om just temperaturdata. En intressant poäng är att det är svårt att ifrågasätta giltigheten av uppmätta marktemperaturer när det handlar om värme, och samtidigt tveklöst acceptera dito när det handlar om kyla. Det är ju bara s k cherry-picking.

På liknande sätt är det omöjligt att förlita sig på subjektivt mannaminne. Litar man dessutom inte på marktemperaturer så finns ju faktiskt satellitdata. Båda visar på ungefär samma trend de senaste 30 åren. Det tycks bli varmare. I varje fall om man mäter från det att satellitdata finns tillgängliga. Det som hänt under det senaste decenniet (att uppvärmningen tycks ha avstannat) är intressant, men det är för tidigt att säga att trenden har vänt.

Precis som AGW:are säger tycks 2010 bli ett riktigt varmt år, ett av de varmaste som uppmätts. Havstemperaturen har dock börjat att sjunka (El Niño ger vika) och landtemperaturerna lär följa efter, frågan är bara hur snabbt. De kommande månaderna kommer att bli avgörande för hur 2010 klassas i framtiden.

PS Kom också ihåg att uppvärmning i sig inte bekräftar AGW.

Detta inlägg skriver jag med anledning av en kommentar till Ingemars senaste bloggartikel. ”Hur kan du [Ingemar] vara så tvärsäker?”, undrade kommentatorn. En väl befogad fråga. För vad kan vi egentligen vara säkra på?

Att den globala temperaturen har stigit? Antagligen, eftersom både markmätningar och satellitdata bekräftar det, oberoende av varandra. Att den har stigit mindre än 1 grad Celsius sedan 1850? Ja, det är nog ganska så säkert. Att en del av denna ökning beror på människans olika aktiviteter? Jag säger ”ja”. Utan tvekan påverkar vi verkligheten runt omkring oss.

Kan vi dock med säkerhet säga att temperaturökningen sedan 1850 är något unikt? Eller att den skett med oroväckande hastighet? Eller att allt tyder på att den kommer att fortsätta skoningslöst tills jorden förvandlats till ett inferno?

Kan vi med säkerhet säga att denna temperaturökning i huvudsak beror på människans aktiviteter? Och kan vi i så fall skilja ut exakt vilka aktiviteter den beror på?

Javisst är koldioxid en växthusgas. Och växthuseffekten är väl bevisad. Antagligen betyder ett tillskott av CO2 i atmosfären en viss temperaturökning. Hur stor beror naturligtvis på vilken koncentration vi börjar med. Vet vi med säkerhet vad ytterligare tillskott av koldioxid i atmosfären kan orsaka? Givet alla de andra faktorer som också påverkar klimatsystemet?

Jag kan förstå dem som hävdar att vi av ren försiktighet borde begränsa våra utsläpp av växthusgaser. Det verkar rimligt. Samtidigt får vi dock fundera över rekyleffekterna, framför allt de ekonomiska. Konsekvenserna av varje handling måste noga vägas innan vi företar oss något som potentiellt kan tillföra ytterligare skada. Det är så försiktighetsprincipen borde tolkas.

Det hade varit intressant, och möjligen deprimerande, att se hur mycket resurser som lagts på att försöka begränsa utsläppen av växthusgaser och vilken effekt de gett/ger/kommer att ge vad gäller temperatur och klimat. Var hittar man sådana uppgifter? Vem utvärderar effekterna av de klimatåtgärder som föreslås och genomförs? Om någon.