DN har intervjuat TV4-meteorologen Madeleine Westin om hur vintern kan tänkas bli. Hon framhåller att enligt statistiken så kommer flera kalla vintrar ofta efter varandra så därför är det fullt möjligt att den kommande vintern också blir snöig och kall. Den självklara frågan blev naturligtvis hur dessa kalla vintrar går ihop med ett varmare klimat. Svaret blev: Man kan se att vi går sakta men säkert mot ett varmare klimat, men i det ingår att vi ändå kommer att ha kallare perioder med massor av snö och hård kyla.

Detta skiljer lite från Naturvårdsverkets svar på samma fråga (reklamkampanj för 30 miljoner kr): Om julklappspulkan fortfarande är oanvänd. Tyvärr vänj dig!

Den 25 maj hade Västerbottens-Kuriren en liten lektion i alarmism. Se nedan.

Plötsligt får vi reda på att Sveriges medeltemperatur kommer att öka med 3,5-7 grader fram till år 2100! Detta enligt SMHI och SGI som på uppdrag av länsstyrelsen i Västerbotten gjort en utredning över framtida klimatrisker. Norrlänningarna kan förvänta sig fler jordskred och störtfloder. Kraftigt regn eller snösmältning kan skapa slamströmmar i raviner som kan slå sönder bebyggelse och ta ihjäl människor.

”Rapporten är tänkt lite som en väckarklocka”, säger Jan Fallsvik, statsgeotekniker vid SGI. ”Det kommer att bli värre och värre i och med klimatförändringen.”

(Uppdaterat)

Statusrapport: Jag har fått de pengar jag behöver. Tack så mycket, alla snälla läsare! Sätt inte in något mer!

Ni som kan, boka in den 26 maj kl 9.30-12 på KVA. Då ska det nämligen talas om den s.k. larmkulturen.

Anmäl er senast i morgon, 25 maj, till astrid.auraldsson@sseess.kva.se

För att kunna delta behöver jag 2500 kr för flyg t-o-r Stockholm. Om jag lyckas skramla ihop det under dagen så lovar jag utförlig rapport. Som vanligt gäller Handelsbanken, clearing 6633, kontonr 271 054 018. Om 25 personer kan bidra med en hundralapp var så är vi hemma. Upp till bevis!

Börja snacka om klimathotet igen, skriver Johan Rockström och Anders Sundström i dagens GP Debatt.

”Hur kan det komma sig att andelen svenskar som tror att klimatförändringen kommer att påverka oss i Sverige är den lägsta på 10 år – trots att 2010, tillsammans med år 2005, globalt var det varmaste år som någonsin uppmätts?” undrar de båda författarna. Ja, en orsak är naturligtvis att det förekommer för lite larmrapporter. Vid det här laget tycks de flesta svenskar ha insett att klimatförändringens effekter i Sverige lär bli ganska måttliga och kanske rent av trevliga. Har varken Rockström eller Sundström märkt hur folket flockas på alla gröna ytor så snart solen börjat värma?

Men klimathotet har inte blivit mindre, tvärtom. Enligt Rockström och Sundström har det blivit större. Fast jag frågar mig förstås hur det är möjligt när ökningen i den globala temperaturen planat ut under 2000-talet och när havsnivån decelererar. Den insikten delar dock inte Rockström och Sundström som anser att ”[j]u mer vi lär oss om klimatförändringen, desto tydligare framstår risken för oacceptabla effekter för mänskligheten”. Läser vi måhända olika studier och rapporter? Antagligen.

Artikeln fortsätter i samma stil, fast värre. Rockström och Sundström påstår nämligen att det idag är ”åtminstone en 50-procentig risk att den globala uppvärmningen kommer att överstiga två grader, med katastrofala effekter som följd”. Och lägger till: ”Om vi klev på ett flygplan där kaptenen annonserar att risken att störta är 50 procent, skulle vi omedelbart kliva av planet.”

Alltid dessa groteska jämförelser. Vad har flygning med klimatförändring att göra? Jag önskar att de två herrarna kunde sansa sig lite. Svenska folket har tröttnat på era domedagshot. Vill ni nå fram så ska ni göra det genom saklig och sanningsenlig argumentation, inte genom att vifta med armarna och skrika ”det brinner, det brinner!”.

Vi är många som bryr oss om vår miljö. Häromdagen såg jag en film om status i Östersjön. Det är inte kul. Men antagligen betydligt lättare att påverka än den globala medeltemperaturen. Ska ni larma, larma då om detta och försök att göra något åt alla kväve- och fosforutsläpp från det polska jordbruket. Men det kanske är för mondänt för er? Här gäller det ju bara ett sketans litet hav, inte mänskligheten och planeten.

Uppdatering kl 8.30: Michelangelo undrade om Polen släpper ut mer kväve och fosfor än Sverige. Nedan är svaret. PS Jag är född i Polen.

Hur hänger detta ihop egentligen? För inte så länge sen berättade jag om en studie vars resultat tyder på att havsnivån decellererar, dvs. att den ökar allt långsammare. Men ett team från Aberystwyth University, Exeter University och Stockholms universitet menar att smältande glaciärer bidrar till att havsnivån stiger snabbare än någon gång under de senaste 350 åren. Är det bara ett sätt att lägga orden? Snabbare än någon gång under de senaste 350 åren, men allt långsammare?

Sju debattörer, däribland Pär Holmgren och Birger Schlaug, manade igår i GP Debatt till skärpning av våra klimatmål. Varför Pär Holmgren ansluter sig till detta gäng av klimataktivister vet jag inte, men lite besviken blir jag. De sju börjar med att konstatera att det redan idag finns ”ett växande vetenskapligt stöd för att de grundläggande målen i den nuvarande klimatpolitiken innebär oacceptabla risker för katastrofala klimatförändringar redan under vårt århundrade”. Källa, tack? Eller är det bara vanligt hederligt tyckande?

”[D]et finns en betydande risk att vi redan nu ligger nära en brytpunkt där isarna vid Arktis, Grönland och Antarktis sakta men säkert börjar smälta bort”, får vi också läsa i artikeln. Återigen, varifrån kommer uppgiften att Antarktis isar hotar att smälta? Att Arktis havsistäcke krympt de senaste åren vet vi visserligen, men å andra sidan baseras vår vetskap på en inte särskilt lång dataserie.

”[H]otbilderna är så ofattbart katastrofala att vi inte har råd att ta dessa risker. Vi talar om havsnivåhöjningar som dränker miljonstäder, om väderförändringar som omintetgör matförsörjningen för hundratals miljoner människor, och om sammanbrott av stora ekosystem som regnskogarna”. Är inte detta ren och skär alarmism så säg?

Debattörerna vill minska mängden koldioxid i atmosfären. De säger dock inte hur. Det är en sak att begränsa utsläpp, men uppenbarligen ska vi nu även dammsuga luften på de stackars koldioxidmolekylerna. På sikt bör vi komma ner till preindustriella koldioxidhalter, menar Pär Holmgren och hans vänner på Klimataktion och Miljöförbundet Jordens Vänner. Ett stycke utopi eller tankar med substans?

En kaffeforskare varnar: Den globala uppvärmningen hotar kaffeproduktionen. Under de senaste åren har temperaturen stigit och regnen blivit mer intensiva och oförutsägbara, två fenomen som delvis relateras till den globala uppvärmningen. Och de känsliga kaffeplantorna, som vill ha exakt rätt mix av värme, regn och torrperiod, lider. Leverantörerna fruktar det värsta – att tillgången på Arabicabönor från Colombia har nått sin topp. Mina damer och herrar, möt Peak Coffee.

Sidan uppdateras löpande…

Vad är det som driver domedagsprofeterna? Skälen kan naturligtvis vara många. En del verkar gilla att frossa i att skrämma upp sig själva och andra om framtida katastrofer. Tidningarna kan sälja lösnummer med braskande rubriker. Åter andra vill få oss att ändra vår livsstil och vårt ekonomiska system. Men för många så är siandet om framtida katastrofer helt enkelt en ruskigt lönande bransch.

Vi har redan tidigare nämnt försäkringsbranschen här (men se också här och här) som en näring som gärna stödjer ”forskning” om hur stormar, orkaner och översvämningar kommer att öka i framtiden.

Även bankerna är ibland intresserade av människors fruktan för framtida katastrofhot.  P. Gosselin berättar att hans kära gamla pålitliga bank i Tyskland, Oldenburgische Landesbank (OLB), nu gett sin in i domedagsbranschen. Är det månne för att banken drabbats av en plötslig omtanke om klimatet, och insett att planeten är på väg mot en värmedöd? Knappast. Genom sina inflytelserika ägare, som råkar bestå av finansinstitut och försäkringsbolag, så finns det ett rent ekonomiskt intresse för dem att låna ut pengar (ofta med statliga garantier) till ”gröna” investeringar i energisektorn, att kunna handla med koldioxidekvivalenter och att få företagare och enskilda att höja sina försäkringspremier.

Banken hade bjudit in klimatprofessor Stefan Rahmstorf, chef för the Earth Systems Analysis vid the Potsdam Institute for Climate Impact Research. Denne Rahmstorf är känd i Tyskland för att ständigt dyka upp i media med det ena larmet efter det andra. Och därför började Gosselin undra varför hans bank frotterade sig med en sådan. Men, som sagt, att OLB sponsrar verksamheter som underblåser alarmismen visade sig vara helt logiskt – om än inte särskilt etiskt gentemot sina kunder. Man vill helt enkelt att kunderna skall investera i gröna projekt, ta ut försäkringar och bli intresserade av att handla med icke existerande koldioxidutsläpp.

Om klimathoten är överdrivna, vilket faktiskt mycken forskning tyder på, så är det här förstås rena bluffen. Men hur det är, eller hur det kommer att bli, är irrelevant. Just nu är det lönsamt att investera i människors föreställningar om hur klimatet fungerar och hur det kommer att bli i framtiden. Och kan man påverka de föreställningarna, ja, då finns det pengar att tjäna.

En av dessa inkomstkällor verkar dock vara på väg att sina, nämligen den Europeiska börsen för koldioxidhandel. Det säger sig självt att en handel med så fluffiga saker som löften om att låta bli att t.ex. bygga ytterligare ett kolkraftverk i Rumänien eller i Bulgarien inbjuder till lurendrejeri. Och det är precis vad som skett. De som har lagt pengar på detta i Europa har redan förlorat bortåt 50 miljoner euro. Men förlusterna kan bli mycket, mycket större. Ytterligare avslöjanden om kriminell verksamhet kan få hela börsen att braka ihop enligt Reuters.

Och investeringarna i grön energi går visst heller inte så bra, nu när regeringarna inte har råd att subventionera det hela med ytterligare skattemedel.    

Det kanske kan vara värt att kolla upp om även våra egna svenska banker håller på med sådant här domedagsmånglande?

Ingemar Nordin

Uppdatering: Deutsche Bank är mellanhand för skojarhandel med koldioxidekvivalenter. Tyska staten kan ha blivit lurad på 850 miljoner euro.

Igår skrev jag om hur AGW-propagandister har blivit offer för sin egen vrångbild av skeptiker. För många journalister och politiker så utgör den vrångbilden en bekväm väg bort från jobbet med att behöva lyssna på forskare med olika åsikter, och från besväret att själva sätta sig in i sakfrågorna. Men samtidigt har den felaktiga föreställningen om den skeptiska positionen, och om vilka som är skeptiker, lett till att spin-doktorerna inte förstår hur de skall handskas med motståndet.

Idag är det dags att ta upp det verkliga självmålet som AGW-propagandan åstadkommit, nämligen alla de överdrivna alarmistiska budskap som ständigt översköljer den vanlige TV-tittaren och tidningsläsaren. Det finns knappast något som inte skylls på människans utsläpp av koldioxid: om det blir värmebölja någonstans, om det blir flera kalla vintrar i rad, om en storm blåser upp, om det blir en översvämning någonstans och om det blir torka någon annanstans – allt är koldioxidens och vår moderna livsstils fel. Här är en låååång lista på allt elände som skylls på koldioxiden.

De alarmistiska budskapen har blivit så många, så absurda och så helt utan vetenskaplig grund att många mer sansade AGW-troende gått ut och sagt att de tar avstånd från alarmismen. En del skyller på media. Media har sin egen dramaturgi, heter det, och det leder dem till att hårddra det hela. Många menar därför att det är medias fel eftersom de misstolkar och blåser upp.

Och visst misstolkas det och visst överdrivs hoten i media. Men klimatforskarna kan inte helt frisvära sig från ansvar. Gång på gång framträder nämligen experter (gärna sådana som fått sanktion genom sin delaktighet i IPCCs arbete och genom sitt nobelpris) i TV och tidningar och säger precis de alarmistiska tokigheter som sedan media rapporterar. Och gång på gång går pressmeddelanden ut från klimatforskningscentra och från vetenskapliga tidskrifter som ivrigt pushar för det ena skräckscenariot efter det andra. Vi har rapporterat om åtskilliga sådana exempel här på TCS, nu senast här och här. Var finns dementierna eller de kritiska frågorna?

En intressant mellanposition intas av meteorologerna. De har expertis och tillgång till data om väder under längre tid än vad den vanlige medborgaren har. Inte oväntat så är också just meteorologer ofta mycket skeptiska till att skyfall, torka, kyla, värme, stormar etc. skulle vara så mycket vanligare nu än förr. De är sällan imponerade av sådant tal. Här är en länk som Peter Stilbs hänvisade till häromdagen. Här är en annan. De verkar också ha tröttnat på alarmismen.

Vad än de mer sansade AGW-troende klimatforskarna säger nu så är skadan redan skedd. Vanligt folk som inte är särkilt insatta i klimatfrågan är uttjatade på alarmismen och blir alltmer skeptiska. När framtida katastrofer trumpetas ut i parti och minut, och när människor ser att det inte hänt så mycket med klimatet så slutar de att lyssna.

Den ovederhäftiga alarmismen är utan tvekan propagandisternas största självmål. Och det har redan börjat få effekter bland väljarna i många länder.

Ingemar Nordin

Sundsvalls Tidning (ST) drar till med en ganska alarmistisk liten ledarartikel.

Jag vet dock inte vem av herrarna Erixon och Bohlin som står för detta katastroflarm. Människor och länder kommer att dränkas… jo, minsann.