av C-G Ribbing

Det engelska uttrycket ‘Djävulen finns i detaljerna’ har man kunnat använda som överrubrik på inlägg från båda sidorna under flera år av klimatdebatt. Hittills har jag ansett detta vara en naturlig konsekvens av att klimatfrågan i ovanligt hög grad byggts på naturvetenskapliga utsagor. Numera är det förvisso också är en politisk fråga.

Under det välarrangerade Engelsbergsmötet med talare av olika uppfattning i huvud­frågan och vitt skilda ämnesbakgrunder, framkom det redan i första diskussionspasset en önskan om att mötet inte skulle ägnas åt motsättningar om delar av klimatut­sagorna. Vi skulle istället försöka hitta en syntes, som vi med god vilja skulle kunna vara överens om. Hängande i luften anades ett modifierat uttryck “.. dessa djävla detaljer ..”. Jag förstår den otålighet och trötthet som professionellt verksamma i media och kommunikation känner inför som kraven på att värdera detaljer angående temperatur, nederbörd etc.

Genom att betrakta en fråga som kom upp under Engelsbergdiskussionen, vill jag illustrera nödvändigheten av en “detaljernas tyranni” i klimatdiskussionen. Det gäller huruvida havsytan kommer att stiga. Under diskussionen framförde Johan Rockström den gängse ståndpunkten att havets yta stiger, och med stigande global medeltemperatur kommer ytan att stiga än snabbare. I någon mån framgick det att Rockström på denna punkt var “hök” – han oroade sig för att IPCC-rapporten underskattar den verkliga stigningen.

Mot denna beskrivning protesterade Nils-Axel Mörner. Han är sakkunnig på detta område, och har bl a varit engagerad i havsnivåmätningar på Maldiverna. Mörners mycket bestämda besked var att havsytan vid Maldiverna inte stigit alls. Han hävdade också att den vidlyftigt publicerade vädjan från Maldivernas presidenten om åtgärder var en spekulation mot bättre vetande.

Inför denna kanonad retirerade Rockström, genom att medge att havsytans höjning hittills inte varit anmärk­nings­värd, men när isen i polartrakterna smälter, då är det fara å färde. Det hör då till bilden, att frågan om polarisarnas försvinnande eller tillväxer är en annan “detalj”, om vilken det inte heller finns koncensus. Såsom Rockström uttryckte saken baserade han sig på prognoser. I sammanhanget är det av intresse att om IPCC’s prognoser skulle stämma, så är det primärt via en ökande vattentemperatur som havsytan skulle stiga. Denna temperaturstegring har inte heller inträffat i överensstämmelse med samma prognoser. Och den isminskning som skedde under ett några år fram till 2007 berodde inte på stigande lufttemperatur, utan på ökat inflöde av varmt havsvatten.

I denna situation är det för mig naturligt att ha större förtroende för Mörners utsagor, som hänvisade till omfattande mätningar på Maldiverna. Likväl påstås ofta att havsytan stiger globalt. Är måhända Maldiverna ett undantag? Jag följer Ulf Danielssons råd att söka sammanfattande bedömningar från Kungliga Vetenskapsakademin från åren 2003, 2006 och 2007. I det senaste finner jag det distinkta påståendet: ”Medan havsytans nivå steg 1.8 (1.3-2.3) mm/år under perioden 1961-2003 har stigningen 1993-2003 varit 3.1 (2.4-3.8) mm/år, vilket är en markant förhöjd ökningstakt.” Formuleringen ger intrycket att dessa värden, med angivna felgränser, härstammar från mätningar, men det ges ingen referens.

Låt oss jämföra med det ovannämnda brevet till Maldivernas president. I detta skrev Mörner bl a “The same non-rising sea level story is recorded for all other areas claimed to be under a flooding already in progress; viz. Tuvalu, Vanuatu and Venice (Mörner 2007b). Besides, the proposed global trend derived from satellite altimetry have been tampered by a ‘personal correction’ in order to create a rising trend (Mörner, 2008), actually not measured.” Det är polemiskt uttryckt, men specifikt och källorna är redovisade. Det ovannämnda intrycket att Maldivernas befarade översvämning endast är en prognosticerad farohåga, utan empiriskt stöd, vidgas sålunda till att gälla allmänna påståenden att havsytorna stiger. Det är f ö fullt möjigt att havsytan stiger i en enstaka region, utan att detta en global trend.

Jag hoppas att läsaren förstår att det inte är brist på god vilja, som gör att jag har svårt att se mig som anhängare av en “syntes” av uppfattningen att haven stiger på ett hotande sätt, med den motsatta att haven inte inom överskådlig tid hotar oss med global översvämning.

Men stort tack för ett välordnat och trevligt seminarium.

C-G. Ribbing

Bangladesh hotas av översvämning! Ni minns säkert rubrikerna. Nu ifrågasätts dock hotet av forskare från själva Bangladesh.

Enligt en artikel från AFP har IPCC sagt att om havsnivån stiger med en meter så kommer 17 procent av Bangladesh att bli översvämmat och 20 miljoner människor kommer tvingas på flykt redan år 2050.

I en ny studie påstås det dock att IPCC inte tagit i beräkning avsättningen av flodsediment, som motverkar att landet blir översvämmat.

”Sediments have been shaping Bangladesh’s coast for thousands of years,” said Maminul Haque Sarker, director of the Dhaka-based Center for Environment and Geographic Information Services (CEGIS), who led research for the study. Even if sea levels rise a maximum one metre in line with the IPCC’s 2007 predictions, the new study indicates most of Bangladesh’s coastline will remain intact, said Sarker. ”Based on the findings of the study, it appears that most of Bangladesh?s coastline, notably the Meghna estuary, which is one of the largest in the world, would rise at the same pace as the sea level growth,” he said.

Atik Rahman, som medverkat i FN:s klimatpanel och är själv baserad i Dhaka, bekräftar att IPCC inte räknat med sedimenteffekten. Han menar dock att höjningen av havsnivån trots allt skulle kunna bli ett hot om den sker snabbare än uppbyggnaden av deltat.

(Tipset kommer från bloggen Klimathotet.info)

Nedanstående är för bra för att undanhålla er. En av TCS:s läsare har skickat in denna lilla artikel från gratistidningen Extra Östergötland.

Glädjande nog väntas Arlanda öppna upp för trafik norrut och västerut klockan 8 på morgonen. Tvärtemot Susanna Baltscheffsky tycker jag inte att flygstoppen är någonting att hurra över. Att man kan minska på mängden tjänsteresor och i stället träffas i det virtuella rummet är en sak. Men att glädjas åt att flygstoppet innebär X antal ton mindre CO2 i luften är ganska löjligt. Framför allt om man tänker på konsekvenserna.

Det är långt ifrån säkert att vulkanutbrotten på Island totalt sett varit bättre för miljön än om flygindustrin hade fått härja som vanligt. De många och långa taxi- och bussresorna som gjordes i stället väger säkert upp till en del. Och vi får inte glömma de samhällsekonomiska konsekvenserna av att flera flygbolag hotas av snar konkurs om situationen forsätter. Nej du, Susanna, något miljötest är detta inte. Det är snarare ett test för hur mycket våra redan sargade ekonomier klarar.

***

I Helsingborgs Dagblad skriver några representanter för centern att de ser kärnkraften som ett nödvändigt ont och att de därmed främst vill satsa på förnybart. ”Det är (…) ingen hemlighet att vi i Centerpartiet tycker det finns bättre sätt att producera el på än att använda kärnkraft”, berättar de, dock utan att berätta vilka förnybara energislag som de vurmar för.

”Det förnybara är framtiden” är en fin slogan, men det är också allt. I dagsläget är inga av de förnybara energislagen i stånd att ersätta de konventionella och kärnkraften framstår (åtminstone för mig) som ett mycket vitalt alternativ.

***

Sydsvenskan noterar att färre skriver om den globala uppvärmningen, kanske som en reaktion på ”överhettningen” i ämnet på grund av Köpenhamnskonferensen.

”Vi letar efter klimatförändringar i tidningsdatabasen Affärsdata, där tusentals artiklar lagras varje dag”, skriver Maria Bengtsson för SDS. ”Mellan 1 januari och 28 februari 2010 nämndes den ”globala uppvärmningen” 76 gånger – en minskning med en fjärdedel jämfört med de tre föregående åren då siffran stadigt låg en bit över hundra.”

Den på våra breddgrader kalla vintern kan säkert vara en bidragande orsak. Det kändes nog en aning pinsamt även för de mest alamistiska reportrarna att hävda uppvärmning under tågkaoset i vintras.

***

Slutligen ännu en småpinsam nyhet från AGW-sidan. För ett par dagar sedan uppmärksammades en intressant avvikelse mellan de verkliga och de rapporterade temperaturerna i Finland. På Anthony Watts blogg skrev Jean S att GISS märkligt nog påstod att Finland upplevt sin varmaste mars någonsin medan finländarna själva satt och hackade tänder.

Nu kommer förklaringen grån GISS:

The data shown between 4/13 and 4/15 were based on data downloaded on 4/12 and included some station reports from Finland in which the minus sign may have been dropped.

The minus sign may have been dropped? Jo, jag tackar. Och enligt Watts Up With That är det förmodligen inte första gången. Läs mer hos Anthony Watts.

Efter den senaste tidens kritik mot FN:s klimatpanel, IPCC, meddelade Nick Nuttall, talesman för FN:s miljöprogram UNEP, i fredags att en oberoende reformkommission ska se över IPCC. Vilka som kommer att ingå i kommissionen är inte känt, mer än att det rör sig om ”högt uppsatta forskare”. Förhoppningsvis forskare som inte är partiska, dvs. spelar en nyckelroll i nuvarande klimatpanelen.

Samtidigt säger Indonesiens utrikesminister Marty Natalegawa att ”det första intrycket efter Köpenhamn var dystert” men att ”två månader senare är läget inte så dystert som det ser ut”. Vad han menar med det framgår inte.

EU:s nytillträdda klimatkommissionär Connie Hedegaard har nämligen  uttalat tvivel på att ett globalt bindande klimatavtal kommer att kunna presenteras före 2012 eftersom det råder mycket stor oenighet kring vad ett sådant avtal skulle innefatta.

Kanske menar Natalegawa att vi inte längre tycks stå inför en klimatkatastrof?

Intressant läsning från The American Interest Online.

”The global warming movement as we have known it is dead. Its health had been in steady decline during the last year as the once robust hopes for a strong and legally binding treaty to be agreed upon at the Copenhagen Summit faded away. By the time that summit opened, campaigners were reduced to hoping for a ‘politically binding’ agreement to be agreed that would set the stage for the rapid adoption of the legally binding treaty. After the failure of the summit to agree to even that much, the movement went into a rapid decline.

The movement died from two causes: bad science and bad politics.”

PS Observera att bilden ovan visar en icke-klimatsmart begravning.

Först avslöjandet om glaciärerna. Och nu visar det sig att IPCC även använt sig av felaktiga uppgifter när det gäller en eventuell länk mellan den globala uppvärmningen och antalet väderrelaterade naturkatastrofer. I IPCC:s senaste rapport hävdas det att både antalet och intensiteten stormar kommer att öka om temperaturen ökar. Denna uppgift kommer dock från en då opublicerad studie, som när den väl kom i tryck visade precis det motsatta.

”Despite this change the IPCC did not issue a clarification ahead of the Copenhagen climate summit last month”, skriver Times Online. ”It has also emerged that at least two scientific reviewers who checked drafts of the IPCC report urged greater caution in proposing a link between climate change and disaster impacts — but were ignored.”

Mera alarmism helt i onödan alltså.

Roger Pielke Jr. påpekar dessutom att den felaktiga uppgiften utgör basen för en stor del av resonemanget i Sternrapporten. I början hävdade den nämligen att de globala kostnaderna för skador relaterade till väderkatastrofer skulle kunna uppgå till 1,3% av världens totala BNP, kanske till och med mer. Senare reviderades denna uppgift i all tysthet ner till 0,13%. Läs mer om saken på Roger Pielke JR:s blogg.

Intrigen tätnar.

Den 7 aug 2008 framförde Bo Ekman och Johan Rockström kritik i Dalarnas Tidning mot att tidningen publicerade inlägg med en annan åsikt än deras egen. De skrev bl.a. (mina kommentarer kursivt):

”… alltfler forskare anser det nu är mycket bråttom att agera. … De som förnekar att koldioxid och andra växthusgaser har klimatpåverkan ställer sig utanför den seriösa debatten (ytterst få har förnekat detta, men menar att effekten är ringa). … Forskningen visar entydigt att människan är huvudorsaken bakom klimatförändringen (finns ingen entydig forskning om det). För varje år som går, stärks kunskapsläget om denna koppling genom den växande volym empirisk observation som verifierar de modeller och teorier som framtagits (helt fel, empiriska observationer motsäger modellerna). … Teoriernas förutsägelser om effekterna på vårt klimat har dessvärre visat sig stämma (samstämmigheten mellan IPCC:s teorier och verkligheten saknas, vi har kallare än normalt). … Kunskapsläget är så väl utvecklat att det inte råder någon tvekan längre om att mänskligheten står inför sin största utmaning någonsin (kunskapsläget är i total upplösning efter Climategate och avslöjandena att IPCC:s senaste rapport bl.a. bygger på rykten snarare än vetenskap). … De som förnekar eller förringar klimat och miljöproblemens vikt för människa och civilisation tar på sig ett stort ansvar. De måste börja med att motbevisa både den massiva upparbetade forskningen, kunskapen (Climategate?) … Det är dags för Falukuriren/Dalarnas tidningar att börja ge sina läsare kunskap och vägledning (= att trycka Ekmans och Rockströms felaktiga påståenden?) för sina ekonomiska och politiska ställningstaganden. Däri ligger den publicistiska utmaningen.”

Så ogenerat försökte två av våra värsta alarmister i augusti 2008 påverka den fria pressen. När jag några månader senare skrev en artikel i SvD som kritiserade deras förtrogne James Hansen för sättet att hantera temperaturdata, då kom det ett krav från Ekman att jag skulle be Hansen om offentlig ursäkt. Samme Hansen var chef för GISS som nu anklagas för att också ha manipulerat temperaturdata precis som hans kollegor i Climategate. Man har konstaterat att av 6000 mätpunkter som GISS använde på 70-talet återstår bara 1500 med klar dragning varmare lägen. Så har man fått Jordens medeltemperatur att stiga.

Den massiva upparbetade forskningen enligt alarmisterna, ligger nu i ruiner på grund av oseriösa och ohederliga forskare i kretsen omkring det korrumperade IPCC och Rockströms SEI. Det är Ekman, Rockström och övriga i Tällberggänget som har tagit på sig ett stort ansvar. De har orsakat vetenskapen och samhället stor skada och kostat oss övriga en enorm massa pengar till ingen nytta.

Klimatforskningen måste nu börja om från början sedan man rensat ut de korrupta forskarna.

En bloggläsare har uppmärksammat mig på följande inlägg av Gerald Warner på telegraph.co.uk – ”This will be the warmest winter in living memory”.

/citat ur artikeln/

“This will be the warmest winter in living memory, the data has already been recorded. For your information, we take the highest 15 readings between November and March and then produce an average. As November was a very seasonally warm month, then all the data will come from those readings.”

/slut på citat/

PS Gerald är naturligtvis skeptiker.

PS2 PPS Vems ”living memory” avses?

Skånskan 100110

Dagens krönika av Lars J Eriksson i Skånskan kan få en och annan att resa på ögonbrynen. Rubriken är nämligen ”Ny istid eller växthuseffekt”. Förutom att istid och växthuseffekt inte är varandras motsatser är det kul att läsa att professor Karléns funderingar i Expressen spridit sig ända ner till Skånskan.

”Han [Wibjörn Karlén] är långtifrån ensam bland respekterade forskare att tillhöra klimatskeptikernas skara, de som hävdar att det inte finns entydiga samband mellan klimatuppvärmning och förorenande utsläpp utan snarare ser andra orsaker till atmosfärens uppvärmning och menar att återkommande cykliska klimatförändringar har vi upplevt även tidigare i historien.”

Så skriver Lars J Eriksson, som är bekymrad att ”de som företräder en mer alarmistisk linje blivit alltmer högljudda och intoleranta mot alla avvikande åsikter.
Svåra vetenskapliga frågor mår aldrig väl när anhängarna av en uppfattning agerar som om de tillhörde en kyrka med en enda sann lära.”

Hear hear! En klok skåning har talat.

”Jag tror att det är rätt fortsätta kampen mot värmande växthusgaser”, avslutar Lars J Eriksson med. ”Men det hindrar inte att vi också jämsides måste planera för det rakt motsatta, ett kallare klimat och de effekter det kan få för kraven på bostäders isolering och uppvärmning, infrastrukturen, energiförsörjningen, odlingslandskapet och folkhälsan.”

Vilket är precis vad jag personligen efterfrågar. En långsiktigt uthållig energipolitik som står emot både ett varmare och ett kallare klimats konsekvenser.