Enligt P1 Vetandets Värld håller Grönland på att bli grönare och de grönländska bönderna gläds åt utvecklingen. Isforskaren och professorn Carl Egede-Böggild menar att takten i vilken inlandsisen smälter är oroväckande. Å andra sidan tycks den inte vara unik. På 1930-talet smälte isen minst lika fort, vilket visas på gamla flygfoton. Det varmare klimatet ger längre växtsäsong till glädje för de grönländare som vill odla och konsumera närproducerad potatis och grönsaker, skriver P1:s Gustaf Klarin.

Även havsisen har minskat under de senaste decennierna, fortsätter Gustaf Klarin, men Martin Jakobsson som är professor i marin geologi och geofysik på Stockholms universitet, har tillsammans med forskarkollegor runtom i världen sammanställt olika forskningsrapporter om hur havsisen historiskt har varierat och resultaten tyder på att det kan ha varit helt isfritt på somrarna i Arktis under perioden 9000 till 5500 år sedan. Det som pekar på det är bland upptäckten av strandryggar på Nordgrönland.

Ovanlig klarsynthet för att vara svensk public service.

Uppdatering av Peter S: Denna bild fungerar bra som illustration.

Tidigare har forskare sagt att havsnivån kan komma att stiga med så mycket som 4 meter fram till år 2100. Nu reviderar dock Met Office ner prognoserna och säger att det i värsta fall kan röra sig om upp till 2 meter. Även detta är dock osannolikt. Av rapporten framkommer även att Golfströmmen fortsätter med oförändrad styrka.

Men tro inte att läget är bra för övrigt. Enligt Vicky Pope är övriga projektioner oförändrade eller värre än man tidigare trott. Bland annat sägs Arktis smälta snabbare än vi hittills anat. ”Bevisen för farliga effekter av klimatförändring är klarare än någonsin”, säger Pope. Met Office ska därvid ha granskat all nyligen publicerad peer-reviewed litteratur.

Beteckningen ”global uppvärmning” är egentligen ganska missvisande. Enligt en studie publicerad i Journal of Geophysical Research kan nämligen en uppvärmning i Arktis paradoxalt nog leda till kallare vintrar i Europa och norra Asien. Detta för att avsmältningen av havsisen i Arktis kan trigga förändringar i luftströmmar, så att kall luft strömmar ner från polarområdet.

”Senaste tidens bistra vintrar som den förra året eller vintern 2005-2006 står inte i konflikt med bilden av den globala uppvärmningen, utan snarare förstärker den”, säger Vladimir Petoukhov, huvudförfattare till studien och forskare vid Potsdam Institute for Climate Impact Research.

Det är dock inte länge sen jag minns att svenska dagstidningar skrev att vintrarna på våra latituder skulle bli milda och regnrika.

På ICECAP kommenterar man studien på följande sätt:

”This is nonsense as the last three winters (and summers) using the various natural oscillations including PDO, AMO, ENSO, solar, volcanism and QBO, we have had excellent success in predicting many months in advance the exact patterns (surface temperatures and jet stream) we experienced globally. No GHG or so called ‘trends” were considered. We have for many years, using multivariate statistical relationships beaten the climate model and community consensus forecasts.”

WUWT tipsar om en studie som publicerats i Quaternary Science Reviews. Studiens resultat visar att Arktis tycks periodvis ha varit isfritt sommartid under tidig Holocen. Koldioxidnivån antas då ha legat på ca 260 ppm, alltså är det inte koldioxidhalten i atmosfären som ligger bakom detta försvinnande av istäcket.

En av studiens författare är professor Martin Jakobsson, maringeolog från Stockholms universitet.

Nedan mer info om studien.

New insights on Arctic Quaternary climate variability from palaeo-records and numerical modelling

Martin Jakobsson (a), Antony Long (b), Ólafur Ingólfsson (c), Kurt H. Kjær (d) and Robert F. Spielhagen (e)

a Department of Geological Sciences, Stockholm University, 106 91 Stockholm, Sweden

b Department of Geography, Durham University, Science Site, South Road, Durham DH1 3LE, UK

c Faculty of Earth Sciences, University of Iceland, Is-101 Reykjavik, Iceland

d Centre for GeoGenetics, Natural History Museum, University of Copenhagen, Øster Voldgade 5-7, DK-1350 Copenhagen, Denmark

e Academy of Sciences, Humanities and Literature, Mainz, and Leibniz Institute of Marine Sciences, IFM-GEOMAR, Wischhofstr. 1-3, D-24148 Kiel, Germany

Accepted 26 August 2010.

Available online 2 October 2010.

Abstract

Terrestrial and marine geological archives in the Arctic contain information on environmental change through Quaternary interglacial–glacial cycles. The Arctic Palaeoclimate and its Extremes (APEX) scientific network aims to better understand the magnitude and frequency of past Arctic climate variability, with focus on the “extreme” versus the “normal” conditions of the climate system. One important motivation for studying the amplitude of past natural environmental changes in the Arctic is to better understand the role of this region in a global perspective and provide base-line conditions against which to explore potential future changes in Arctic climate under scenarios of global warming. In this review we identify several areas that are distinct to the present programme and highlight some recent advances presented in this special issue concerning Arctic palaeo-records and natural variability, including spatial and temporal variability of the Greenland Ice Sheet, Arctic Ocean sediment stratigraphy, past ice shelves and marginal marine ice sheets, and the Cenozoic history of Arctic Ocean sea ice in general and Holocene oscillations in sea ice concentrations in particular. The combined sea ice data suggest that the seasonal Arctic sea ice cover was strongly reduced during most of the early Holocene and there appear to have been periods of ice free summers in the central Arctic Ocean. This has important consequences for our understanding of the recent trend of declining sea ice, and calls for further research on causal links between Arctic climate and sea ice.

***

Det hade varit mycket intressant att få höra vad Martin Jakobsson anser om studiens resultat kontra dagens issituation i Arktis.

Klimatförändringar i Arktis är oåterkalleliga, skriver onlinetidningen Rysslands röst:

”Klimat- och väderförändringarna i Arktis har redan blivit oåterkalleliga, och hela regionen håller på att övergå till ett nytt klimattillstånd, påstår den amerikanska meteorologiska tjänsten NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration). Rekordtemperaturer i Grönland och Kanadas Arktis och issmältningen bekräftar denna slutsats, står det i NOAA:s redovisning, publicerat idag. Redovisningen har förberetts av Rysslands, Danmarks, Kanadas och Tysklands vetenskapsmän. Den drivande isens yta var i september 2010 den tredje minsta sedan forskningarnas början på 70-talet. Uppvärmningen leder till att arktiska sjöorganismer trängs undan av subarktiska, oberoende av isläget. Permafrosten tinar på grund av temperaturhöjningen, några områden drabbas även av bränder. I Grönland minskar isytan med hastigheten 120 kvadratkilometer om året.”

Artikeln illustreras på ett talande sätt av en bild på en termometer modell äldre. Utan tvekan hemmahörande i ett fönster på Grönland.

Photo: ettlz/flickr.com

Bara en liten blänkare, för att inte ta fokus från Ingemars inlägg. Missa inte artikeln om havsis på WUWT. Mycket intressant läsning!

Foto: Peter Jolly, Telegraph.co.uk

Storbritannien har drabbats av årets första snökaos. Här hemma fick vi skrapa rutor förra veckan (nu är det aningen mildare).

Och i Arktis växer havsisen, precis som brukligt för säsongen.

Uppdaterad 19 oktober 2010.

Ändå fortsätter den globala temperaturen att ligga högt, nedan senaste mätningen från RSS.

Det kommer onekligen att bli en intressant vinter.

I en del ryska prognoser hävdas det tydligen att årets vinter kan bli den kallaste på tusen år i Europa. Om så blir fallet lär vi blir varse. Hösten kom onekligen snabbt i mina trakter och nu väntar jag på att närsomhest få se årets första snö.

Visserligen blir vi hela tiden påminda om att isläget i Arktis är kritiskt och att vi snart har isfria arktiska somrar att se fram emot. Å andra sidan återhämtar sig havsisen i rask takt. Det visar bl.a. JAXA-grafen.

Samtidigt skriver en miljöpartist i Göteborgs-Posten att ”den vetenskapliga forskningen (…) visar att klimathotet är allvarligare än någonsin”. Och att regeringen fattar ”klimatfientliga” beslut (jag tror bestämt att det är ett nytt ord att läggas till klimatvokabulären).

Inte är det lätt för gemene man att fatta vad det är som egentligen händer. Klimatdebattens båda extremläger tycks bara glida längre och längre bort från varandra. Ligger sanningen kanske någonstans mitt emellan? En sak är säker: människan påverkar klimatet klart mindre än vad klimatet påverkar människan.

Signaturen pekke gjorde mig uppmärksam på en studie vars resultat tyder på att dagens låga havsistäcke i Arktis inte alls är något unikt och att det under de gångna 9000 åren funnits tillfällen då mängden havsis var lägre än idag. Studien jag talar om publicerades i Canadian Journal of Earth Sciences år 2008 och beskrivs närmare på Watts up with that.

Frågan är naturligtvis om metodiken är korrekt och om en studie som gäller den östra delen av Chukchihavet är representativ för hela Arktis. Men den frågan överlåter jag till mer kunniga kommentatorer. Vad säger till exempel Thomas? Är studieresultatet något att fästa sig vid? Eller är det bara ett uttryck för ”önsketänkande” från skeptikers sida?

Ladda ner studien här. mckay_etal_CJES_08

PS Eftersom den arktiska havsisen nått sitt minimum för i år förekommer naturligtvis en del ”alarmistiska” artiklar i pressen. Se Aftonbladet.

Professor Torben R. Christensen på Lunds universitet har kammat hem en grand slam. Hans klimatforskningsenhet DEFROST har, tillsammans med sina två syskonprojekt CRAICC och SVALI, blivit tilldelad 100 miljoner norska kronor. Dessa pengar ska användas för forskning om klimatförändring i Arktis.

”De senaste åren har det skett en rad dramatiska förändringar i Arktis frusna landskap”, kan vi läsa i pressmeddelandet från Lunds Universitet. ”Exempelvis smälte en rekordstor mängd havsis sommaren 2007. Ett annat exempel är den omfattande avsmältningen av ytterområdena av det grönländska istäcket.”

Torben Christensen och hans kollegor tänker studera hur förändringarna i Arktis påverkar djur- och växtlivet samt olika processer i marken och luften. Inte minst gäller det att ta reda på om det finns risk för en dominoeffekt där klimatförändringen förstärker sig själv.

Just nu är havsisens utbredning i Arktis rekordlåg, faktiskt till och med lägre än 2007. Jag är lite förvånad att tidningarna inte satt klorna i den här godbiten ännu. Men det kanske är fotbolls-VM som spökar.

På andra sidan klotet är det å andra sidan rekordmycket havsis. Inte heller det skrivs det dock om.

PS Diagrammen ovan visar läget fram till 27 juni 210.