I maj 2007 överlämnade Länsstyrelsen i Västra Götaland ett förslag på områden av riksintresse för vindbruk till Energimyndigheten. Bakgrunden var att länsstyrelserna fått i uppdrag att se över befintliga områden samt ta fram förslag på nya områden som kan vara lämpliga som riksintresse för vindbruk enligt 3 kap 8 § Miljöbalken. Länsstyrelsens första förslag ledde till kraftig debatt och ifrågasättanden eftersom det bland annat omfattade Nord- och Sydbillingen, Brommö, Mösseberg och Halle- och Hunneberg. I mars 2008 presenterade Länsstyrelsen ett reviderat och ”slutligt” förslag där dessa känsliga områden utgått.

Energimyndigheten har under maj 2008 pekat ut totalt 423 områden i Sverige som är av riksintresse för placering av vindkraftverk. Inget av dessa områden finns i den del av Västergötland som rymmer platåbergen.

Vallebygdens Vind AB utarbetade under vintern 2008/09 ett förslag till vindkraftspark med ursprungligen tolv kraftverk på Nordbillingen. Verken skulle uppföras på ömse sidor om en skogsbilväg som sträcker sig norrut från Ljungstorp. Mot bakgrund av detta beslutade samhällsbyggnadsnämnden i Skara den 26 januari 2009 ge samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta förslag till revidering av policyn. En ytterst märklig handläggning av ärendet av ärendet enligt min mening.

Planen innebär att ”intresset vindbruk” prioriteras inom det aktuella området, förutsatt att det tillgodoses i enlighet med det aktuella och i planen redovisade förslaget till vindkraftpark. Projektet innebär att man inom ett ca 6 km2 stort område bygger en vindkraftpark/gruppstation med sju vindkraftverk.

Jag har av Föreningen Svenskt Landskapsskydd talerätt i detta ärende. Synpunkter på samråd är inskickade och jag väntar nu på svaret. I veckan som gick aktualiserades ärenden genom att vindbolaget aviserade att man ändrar planen och vill bygga 190-metersverk.

Jag fick då en hyggligt lång taletid i P 4 Radio Skaraborg. Inslaget börjar ca 5,40 min in i programmet.

Lyssna och ge kritik

Allt fler tecken tyder på att vindkraften närmar sig ett sammanbrott. Samtidigt gör vindlobbyn sitt yttersta för att övertyga marknaden och våra beslutande politiker om vindkraftens betydelse för landets elförsörjning och nödvändigheten av beslut om ytterligare kostsamma subventioner.

Läs Björn Törnvalls och undertecknads artikel på Newsmill

Min och Björn Törnvalls replik till vindlobbyn på Second-Opinion

Stöd oss genom att gå in på Second Opinion och trycka på ”LYFT UPP”, så blir artikeln kvar länge.

Kommentera gärna!

Stor artikel i SvD Näringsliv på sidan 4-5 idag. Jag uttalar mig bla om bygdepeng:

”Genom en lagändring 2009 fick kommunerna rätt att stoppa större vindkraftsprojekt, en slags vetorätt. Enligt Jonny Fagerström används bygdepengen som ett lockbete för att tysta kritiker i ett initialt skede av tillståndsprocessen.”

Andra halvan av artikeln beskriver också hur människor blir lurade av vindindustrin.

Båda delarna av artikeln går att kommentera.

SvD Näringslivs söndagsartikel, 2012-02-19, ”När vindkraften kom till byn” bär tydligt vindlobbyns kännemärke. Utgångspunkten är de pengar bygden tror sig kunna tjäna i vindindustrins skugga. I de fall där samhället ställer krav på ekonomisk ersättning för miljöförstörelsen tillåts lobbyorganisationen Svensk Vindenergi dra paralleller med Vitryssland. Man borde istället se över sina egna metoder.

Läs nyheten från Föreningen Svenskt Landskapsskydd   

Vindkraft har en effekttäthet på ca 1 watt per kvadratmeter. Jämför det med kärnkraftsreaktorerna i Forsmark som upptar en yta av ca 1 km2. Med en installerad effekt på 3100 MW så innebär detta en effekttäthet på 3100 watt per kvadratmeter. Forsmark kan försörja hela Stockholmsregionen med el. För att generera så mycket el med vindkraft som Forsmark gör, skulle man behöva minst 3100 km2 mark. En yta på mer än 5 x 6 mil med bara vindkraftverk.

Men vindkraftprojekt trotsar tätheten på andra sätt än att kräva enorma landområden. De gör också av med enorma mängder stål. Installation av ett enda vindkraftverk kräver ca 200 ton stål. De nyaste verken har en kapacitet på ca 4 MW. Dela fyra med 200, och du finner att ett sådant vindkraftverk kan producera ca 0,02 MW el per ton stål. Jämför det med en konventionell naturgaseldad gasturbin av typen General Electrics LM 6000. Den väger nio ton och kan generera nästan 43 MW, vilket innebär att den producerar cirka 4,7 MW per ton stål, alltså mer än 230 gånger mer än vad vindkraftverket gör.

Dessa siffror är endast ungefärliga och beräknar inte alla resurser som krävs för att producera el. Till exempel ligger vindkraftverk i allmänhet en bit från tätorter och kräver byggandet av många mil av högspänningsledningar, medan gasturbiner skall tillhandahålla gas i långa pipelines. Men även om detta tas i beaktande så är vindkraft en enormt resurskrävande process.

Kraftlägesredovisningen vid Svenska Kraftnät har de senaste veckorna bjudit på en varierande och informativ läsning. Vindkraften har generellt sett varierat kraftigt mellan i det närmaste noll i effektivitet, och upp till normalvärden för vindkraft, alltså kring 20 % effektivitet. Ovanstående bild är tagen vid lunchtid 2012-02-10.

Den svenska vindkraften har en installerad effekt på 2900 MW och den danska 3900 MW. Bilden visar att den svenska vindkraften arbetar med en effektivitet på ca 12 % av den installerade effekten och den danska vindkraften levererar knappt 2 % av sin installerade effekt. Den svenska vattenkraften rullar på nästan för fullt, den har en installerad effekt på 16200 MW och ger nu nästan 80 %. Den utskällda svenska kärnkraften som ”alltid står still” har en installerad effekt på 9400 MW och levererar alltså i dagsläget 75 % av sin installerade effekt.

Sammanställning av effektiviteten:

Vattenkraft: 80 %

Kärnkraft: 75 %

Svensk vindkraft: 12 %

Dansk vindkraft: 2 %

En viktig sak som man kan läsa ut av bilden ovan är att Danmarks hela behov av elkraft i princip täcks av kol/värmekraft. Skälet är givetvis att man i Danmark planeringsmässigt måste räkna med att vindkraften levererar noll, vilket den i princip gör i ovanstående situation. Planeringen i det danska elnätet bygger också rutinmässigt på att vindkraften faktiskt förväntas ge noll effekt. I Sverige är motsvarande planeringsvärde 6 % av den installerade effekten. Att värdet i Sverige är marginellt högre beror sannolikt på en större utspridning av snurrorna så att man i praktiken alltid har har en liten gnutta vind någonstans, varvid man kan ta en större risk.

Man ska då veta att kolkraft är en mindre bra reglerkraft för vindkraft. Ett kolkraftverk i beredskapsmod bränner stora mängder olja för att snabbt kunna startas när det slutar blåsa. Vinsten för miljön är därför marginell.  Det är också därför som tyskar och danskar med mycket vindkraft är ute efter den svenska vattenkraften som reglerkraft.

Ovanstående siffror borde ge ett rimligt svar på varför vindkraft inte kan ersätta bas- och/eller reglerkraft. Intermittensen är hög och leveranserna av vindel är alldeles för opålitliga.

Att Stefan Löfvén har utsetts till ny partiordförande för (s) har väl ingen missat. Spekulationerna har nu också startat om hur det ska gå för socialdemokratin och om/hur man ska ta tillbaka opinionen. I DN har man börjat snickra på en tänkbar skuggregering.

Man kan konstatera att (s) sannolikt har kompetens och erfarenhet för att få ihop ett mycket starkt lag om man så vill. Erfarna och kunniga politiker som Leif Pagrotski, Margot Wallström och Jan Eliasson skulle kunna vara tänkbara namn inom ekonomi och utrikespolitik. Enligt DN är Åsa Westlund väldigt intressant när det gäller miljöfrågor. Hon har jobbat med miljö och med konsumentpolitik i Europaparlamentet. En ung kvinna med EU-erfarenhet och gedigna kunskaper. Spännande, skriver DN. Ja verkligen spännande eftersom jag aldrig har hört talas om henne. Vem är hon?

När det gäller Stefan Löfvén själv så anser jag att han är det mest lovande partiledarnamnet vi har just nu. Löfvén anses stå med båda fötterna på jorden, han har erfarenhet av ett ”riktig arbete” som svetsare i industrin. Han verkar förstå välfärdens ursprung via energifrågan, industrin och näringslivet.

Han lovordas i media just nu. Näringslivet tycks också hålla honom högt, ja till och med högre än Reinfeldt. Industrivärldens ordförande Sverker Martin-Löf kritiserar regeringen och stödjer Stefan Löfvén och menar också att det i vår nuvarande regering saknas erfarenhet av näringsliv och industri. Alla minns väl Fredrik Reinfeldts ord där han förra året betecknade näringslivet som ”ett särintresse”.

När det gäller kärnkraften har Löfvén varit väldigt tydlig med att Sverige behöver kärnkraften för att få billig energi till industrin och för konkurrenskraften. Han tycks också ha förstått konsekvenserna av Kungliga Vetenskapsakademins uppgifter angående behovet av dyr reglerkraft till vindindustrin. Detta är mycket lovande. Man har också märkt en viss oro inom (v) och (mp) angående detta. Hur ska man nu kunna skapa ett rödgrönt alternativ i energifrågan? Själv tror jag inte att det är möjligt om inte Löfvén gör en helomvändning i kärnkraftsfrågan. Att (mp) och (v) skulle göra det håller jag för helt otroligt.

Stefan Löfvén nämnde också klimat- och miljöarbete i sitt inledningstal men jobben tycks vara den centrala frågan i (s) politik framöver om han får som han vill. Om han med kloka argument lyckas implementera mer kärnkraft, vilket ger billigare el i Sverige, och därmed räddar jobben i den svenska industrin kan han bli oerhört framgångsrik. Men det kräver att han inte börjar ackordera och kompromissa med sin övertygelse i alltför stor omfattning.

Jag hävdar att Stefan Löfvéns tillträde som socialdemokratisk partiledare inger en gnutta hopp för Sverige, men fråga mig gärna igen om ett par månader då han blivit varm i kläderna med alla risker som det innebär. Vi får följa utvecklingen.

En timme på lokalradion Sjuhärad Borås är inte dåligt med tanke på att klimatskeptiker är bojkottade i stormedia. Professor em Gösta Walin fick agera bisittande kommentator medan andra klimatintresserade utfrågades efter hand i kortare snuttar. Till de senare hörde Jonny Fagerström (efter halva sändningen) med kloka ord beträffande vindkraften och grön härdsmälta . Ett roande inslag stod meteorologen Per Holmgren för som kom med den djupsinniga invändningen mot Gösta W: ”Dravel, det är bara dravel!” Han börjar låta som en riktig desperado.

Här kan man lyssna onsdag 11 jan, mellan kl 15-16:

http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=56&date=2012-01-11

Uppdatering: Avanza banks slutsatser (Verkar vara några nollor för mycket i förlustredovisningen dock. 60 miljarder Euro??)

Vestas föll nu på onsdagsmorgonen 20 % på Köpenhamnsbörsen enligt uppgifter bla i SvD och Dagens Nyheter mfl. Även Dagens Industri rapporterar om fallet, liksom många lokaltidningar. Investerarna förväntas reagera mycket negativt på detta, säger DI. För oss andra som betalar subventionerna och det högre elpriset är allt detta naturligtvis mycket positivt. 

Konsekvenserna av minskade subventioner i finanskrisens spår och i Sverige som följd av lågt värde på elcertifikaten och att motståndet mot och överklagande av vindkraft ökar, (det senare rapporterade Sveriges Radio om nyligen) börjar nu märkas. Detta har undertecknad och Björn Törnvall varnat för en längre tid nu. Kan vi nu se tecknen på de första konkurserna i vindbranschen under 2012? Signifikanta förändringar väntar nu inom Vestas rapporterar bla E 24.