Eftersom den globala temperaturen fortfarande vägrar att ”gå åt rätt håll” kommer nu ytterligare en artikel som säger att det är helt normalt att det ibland blir kallare i en allt varmare värld. Vi klimatskeptiker tolkar varje liten nedgång som ett bevis för att uppvärmningstrenden brutits för gott, men AGW-sidan upplyser oss om att detta synsätt är fundamentalt fel. New York Timas Andrew Revkin skriver om den nya artikeln av David R. Easterling från National Climatic Data Center och Michael F. Wehner från Lawrence Berkeley National Laboratory.

Artikeln visar tydligt hur normalt det är att temperaturen fluktuerar och presenterar en modell över hur den globala temperaturen kan komma att förändras under resten av detta århundrade. Som ni ser går det hela tiden upp och ner, fast den underliggande trenden är helt klart en uppvärmning.

”[The article] makes a strong case against presenting any argument about human-driven global warming that’s based on short-term trends (a decade or so). I’ve noted here before that climate campaigners who seek to use real-time events to engage the public can only retain credibility if they account for natural variability in framing their case and explain that the odds of such events are shifting”, skriver Andrew Revkin och visar sedan ännu en bild från artikeln.

Den röda linjen har jag lagt till själv för att illustrera skeptikers favoritpåstående om att den globala temperaturen inte stigit, och snarare sjunkit, sedan 1998. Presenterat så här måste väl varje skeptiker inse sanningen. Världen blir varmare och varmare. Eller? Kan det möjligen vara cherry-picking att visa ovanstående graf? Vi vet ju trots att att temperaturen sjönk mellan ca 1940 och 1970. Hur hade ovanstående diagram sett ut om man i stället för 1975 valt 1940 som basår?

Samtidigt möter Obama problem att få igenom sin klimatplan. Nyligen röstade kongressen igenom en proposition som innebär att ny energilagstiftning inte får innebära höjda bränsle- och elpriser för konsumenten. På vissa håll tolkas det som att Obama får svårt att driva igenom den planerade klimatpolitiken och att Köpenhamnsförhandlingarna därmed strandar.

Direkt från Timbro, som idag publicerar en rapport om hur klimatdebatten i media riskerar att överskugga alla reella miljöhot. Sändningen startar ca 8.15.

”Försiktigheten kan leda till mer ont än vi anar” är rubriken på en ledare i Barometern, Oskarshamns-Tidningen. Artikeln är en reaktion på Robert Nilssons debattinlägg i söndagens DN.

/ur artikeln/

”Vi låter så lätt ansvaret för miljö och klimat omvandlas till ett allmänt moraliserande. En attityd som inte lever på kritisk analys utan på känslomässigt engagemang. Vi väljer så lätt de stora frågorna för att av dem skapa mening, uppriktigt sagt ofta därför att exempelvis klimat och miljö är mycket bekvämare som intressen än säg etiskt grundade ställningstaganden i vår vardag, som kan sätta oss i konflikt med våra medmänniskor.

Frågor kring miljö och klimat är helt enkelt alltför viktiga för att användas som en sekulariserad religion.”

En reporter vid namn Håkan Palm (!) på Helsingborgs Dagblad vill lära oss mer om växthusgaser.

”Det är solen det hänger på i grunden”, skriver han. ”Molnen spelar en mycket stor roll. Men de senaste åren har det största intresset koncentrerats till växthusgaserna, som vi i viss mån påverkar själva. Somliga fruktar att vi håller på att gasa ihjäl oss.”

Hmm, kan det vara anledningen till att skeptiker kallas ”förnekare”? Vi förnekar den globala uppvärmningen som kan beskrivas som ett slags ihjälgasning, och därav drar man paralellen till nazisterna och Förintelsen?

”Växthuseffekten täpper till fönstret mot rymden”, skriver Palm vidare, ”och höjer temperaturen på jorden.”

Sedan kommer vi till beskrivningarna av de olika växthusgaserna. Och nu börjar det bli riktigt intressant:

Vattenånga, växthusgasen nummer ett, bidrag till växthuseffekten: Inget

Koldioxid, bidrag till växthuseffekten: 60–70 %

Metan, bidrag till växthuseffekten: 15–20 %

Dikväveoxid, eller lustgas: bidrag till växthuseffekten: cirka 5 % (Håkan Palm glömmer dock att skuldbelägga nyblivna mammor för utsläppen av lustgas, kanske lika bra det)

Fluorföreningar: bidrag till växthuseffekten: cirka 1,5 %

Som källor till ovanstående anges: Europeiska kommissionen: Förstå växthusgaser, Miljöportalen och Wikipedia.

Hoppas helsingborgarna läser mer än bara HD.

Upsala Nya Tidnings debattsida har blivit ett slagfält mellan Klimataktion och officer Jonny Fagerström. Jonny Fagerström anser att Klimataktion är en samling individer som tillhör ”avgrundsvänstern” och som efterlyser olika former av olagliga aktioner för att påverka klimatopinionen.

Den 12 november svarade Klimataktions Mikael Malmaeus på Jonny Fagerströms anklagelser:

En osaklig smutskastning av Klimataktion

Jonny Fagerströms svar finns publicerat i UNT idag:

Klasskamp som klimatkamp

GENMÄLE på Mikael Malmaeus (Klimataktion) inlägg 12/11.

KLIMATET. Eftersom Klimataktion försöker undandra sig ansvar föreslår jag att läsarna själva besöker Arbetarens klimatblogg och läser artiklarna: Framtidens international; Ändra inte din livsstil — ändra borgarnas; Den välkomnade undergången och Terror efterlyses. Alla är skrivna av en styrelseledamot i Klimataktion.
Avgrundsvänster säger jag, obegripligt säger Malmaeus. Här kommer fakta. Klimataktions centrala styrelse består av tretton ledamöter. Minst nio av dessa har starka kopplingar till en eller flera extrema väns­tergrupper som Syndikalisterna, Socialistiska partiet, Attac eller Klimax. Fyra ledamöter är syndikalister varav tre är journalister på den syndikalistiska tidningen Arbetaren. En av dessa är dessutom medlem i Attac.

En annan ledamot är väns­terpartist med syndikalistiska intressen. Två ledamöter tillhör Socialistiska partiet och skriver gärna i dess tidning Internationalen. En av dessa är dessutom medlem i Klimax. Två andra ledamöter har Attac respektive Klimax som hemvist. En tionde ledamot skriver i syndikalisternas tidning. Tre ledamöter går inte med säkerhet att placera politiskt.
Några nya citat från ”styrelsen”: ”Det handlar om klasskamp” och ”Man måste likt den marxistiska filosofin förstå tillvaron för att förändra samhället”.
Vad säger medlemmarna om styrelsens grundläggande ideologi? Frågan måste ställas igen till Jan Fagius och Kristina Nyström i lokalavdelningen. Den måste också ställas till Martin Wisell från kristdemokraterna som är ledamot i Uppsala kommunfullmäktige och som också skrivit under Klimataktions upprop. Delar ni den värdegrund som innebär marxistisk filosofi, klasskamp, att tvinga borgarna och ropen på socialism eller barbari?

En sak som vi också vill veta är svaret på frågan jag nu ställer för sjunde gången. Vilket är det viktigaste beviset för koldioxidhypotesen?

Jonny Fagerström

Skövde

Det är mycket klimatsnack i SvD idag. I en lång intervju berättar Johan Rockström, som för övrigt just nu befinner sig på konferensen Planet 2050 i Lund, om hur illa det är ställt med vår planet. Kanske behöver vi inte gå tillbaka ända till grottstadiet, men en rejäl samhällsomvälvning anser Rockström är nödvändigt.

”Vi måste en gång för alla inse att mänskligheten är en del av biosfären, och att vår välfärd och utveckling beror av planetens förmåga att leverera tjänster som klimatreglering, mat och naturresurser. Den ekonomiska tillväxten måste underordna sig miljö­agendan, inte tvärtom”, säger han.

”Det brinner i knutarna. Vi har troligen inte mer än ett tiotal år på oss att få en ordentlig kursförändring. Och lyckas vi inte med det kan vi inte utesluta att vi rör oss mot farlig klimatförändring. Och vad är det? Jo, att klimatet blir okontrollerbart och självaccelererar utan att vi längre kontrollerar det.”

Rockström ger oss även en definition på ”förnekare och skeptiker”:

”Förnekarna och skeptikerna, de som anser att klimatforskarnas varningar är överdrivna eller i vissa fall ren humbug, att klimatförändringen i första hand har naturliga orsaker, eller att koldioxid rentav är ofarligt, ja till och med bra för planeten.”

Man behöver inte vara Nobelpristagare för att läsa mellan raderna. Skeptiker=idioter som inte vet bättre.

I en artikel i The Economist liknar författaren publicering av forskningsrapporter vid en auktion. De bästa placeringarna går till de forskare som lyckas sälja sig på bästa sätt. Därmed inte sagt att deras forskningsresultat stämmer.

”With so many scientific papers chasing so few pages in the most prestigious journals, the winners could be the ones most likely to oversell themselves—to trumpet dramatic or important results that later turn out to be false. This would produce a distorted picture of scientific knowledge, with less dramatic (but more accurate) results either relegated to obscure journals or left unpublished.”

Med hundratusentals forskare som får betalt inte bara efter hur mycket resultat de producerar utan var deras studier publiceras blir det en riktig strid om de bästa tidskrifterna, sådana som de ytterst selektiva Nature och Science.

”The group’s more general argument is that scientific research is so difficult—the sample sizes must be big and the analysis rigorous—that most research may end up being wrong. And the “hotter” the field, the greater the competition is and the more likely it is that published research in top journals could be wrong.”

En mycket intressant artikel som onekligen för tankarna till klimatforskningen, helt klart ett ”hett” ämne.

(Tips: Lars W)

Dr Roy Spencer var nyligen i Washington för att tala om sin nya bok ”Climate Confusion” och fick då bl.a. frågan om hur hans syn på klimatförändring skiljer sig från James Hansen. Så här svarade Spencer:

The major difference between us comes down to one issue: climate sensitivity. Hansen appears to believe that the climate system is very fragile…what we call high climate sensitivity. He bases this mostly on what he thinks happened on the Earth hundreds of thousands, or even millions of years ago.

But I prefer to go by what we know the climate system is telling us TODAY, from NASA’s Earth-observation satellites, rather than what we think might have happened in the distant past. And we have recently found, from five years of our newest measurements, evidence of a very IN-sensitive climate system…less sensitive, in fact, than any of the IPCC climate models show in any five year period in their global warming simulations. This work has been submitted for possible publication in Geophysical Research Letters, and it could have a huge impact on the modeling community.

If the climate system is as insensitive as the satellite data suggest, then manmade global warming is mostly a false alarm. But it also means that the warming we’ve seen in the last 100 years must be mostly natural, not manmade, most likely part of a natural cycle.

Alltså, vi behöver inte bråka om jorden har blivit varmare eller inte. Vi behöver heller inte ifrågasätta koldioxidens växthuseffekt. Men om klimatkänsligheten är liten, som Roy Spencer säger, så behöver vi heller inte bekymra oss om någon människoförvållad klimatkris.

Polackerna är ett stolt och rebelliskt folk. Genom århundradenas lopp har de lärt sig att inte lita på andra och kämpa för att kunna stå på egna ben. Idag är det faktiskt 25 år sen Lech Walesa fick Nobels fredpris. Det senaste utspelet från Polens sida är att man genom ett veto avser att förhindra införande av en ny klimatöverenskommelse inom EU.

Polackerna är rädda att den planerade auktioneringen av utsläppsrätter inom Europa kommer att leda till att de forna öststaterna tvingas stänga ner sina smutsiga kolkraftverk och i stället köpa naturgas från Ryssland, skriver brittiska Telegraph. Då jag själv har rötter i Polen vet jag att polackerna hellre dör än sätter sig i ett beroendeförhållande till ”Ryssen”.

På sin sida har Polen hittills lyckats samla fem andra nationer: Ungern, Slovakien, Rumänien, Bulgarien och, kanske något förvånansvärt, Grekland.

Det handlar egentligen inte om att man motsätter sig åtgärder som kan förbättra miljön, utan om att man behålla sin konkurrensförmåga. Enligt den polska tidningen Gazeta Wyborcza fruktar man i Polen att det föreslagna auktionssystemet för utsläppsrätter skulle kunna leda till att de polska elpriserna stiger med 90 till 110 procent. Polen har Europas största kolreserver och drygt 100.000 människor arbetar inom gruvindustrin (enligt ZZG, Polens gruvarbetarfack). Inte underligt att man motsätter sig åtgärder som tvingar kolkraftverken att bomma igen. Framför allt med tanke på att den polska gruvindustrin redan nu har det kämpigt ekonomiskt sett.

Tyskland har fördömt polackernas rebelliska initiativ. Renate Künast, ordförande för det tyska miljöpartiet, menar att Östeuropa inte behöver kol, utan att man snarast bör gå över till förnybara bränslen, framför allt biogas. Polens utspel kommer nämligen ganska olägligt för EU. I början på december anordnar FN nämligen ett stort klimatmöte i just polska Poznan, ett möte som ingår i förberedelserna för Köpenhamn 2009. Om man innan dess hade kunnat enas om ett europeiskt åtgärdspaket skulle EU fortfarande framstå som ledande inom utsläppsreglering. EU:s miljöråd träffas i Luxemburg den 20 oktober. Det är då förslagets fortsatta öde avgörs.

Idag kan jorden gå under. Idag startas nämligen partikelacceleratorn LHD på CERN i Genève. Flera forskare tror att domedagen kan vara här, rapporterar HD.

När forskarna i dag startar världens största partikelaccelerator finns det nämligen en oro för att de enorma energimängderna som släpps loss kommer att leda till uppkomsten av mikroskopiska svarta hål som kommer att växa okontrollerbart och i förlängningen vända ut och in på hela planeten. Oron är obefogad, menar CERN, som i en utförlig rapport 2003 visade att alla eventuella svarta hål som teoretiskt sett kan uppkomma lika teoretiskt kommer att brytas ner av vad som kallas för Hawkingstrålning.

För mig är detta ännu ett exempel på s.k. counterknowledge, dvs. myt, fabrikation, lurendrejeri. Om LHD ska kunna åstadkomma ett svart hål så innebär det att merparten av den moderna fysiken är helt fel. Men det skulle inte förvåna mig ett dugg om partikelacceleratorn snart anklagas för att bidra till global uppvärmning.